Unga har svårare att skilja mellan sanning och lögn. Och utbildning är inget skydd, visar ny forskning.
En ny amerikansk forskningsstudie visar att unga har större svårigheter att upptäcka desinformation än äldre. Undersökningen analyserade en kvarts miljon beslut fattade av 11 500 deltagare i åldern 18 till 88 år.
Forskarna fann inga tydliga tecken på att utbildning påverkade förmågan att skilja mellan sann och falsk information. Däremot fann de att äldre var bättre än yngre vuxna på att urskilja sant från falskt. Äldre vuxna var också mer skeptiska och tenderade att oftare upptäcka rubriker som falska. Detta förvånade forskarna eftersom tidigare forskning konsekvent visat att äldre vuxna delar mer desinformation på nätet än yngre.
– Resultaten visar det akuta behovet av att integrera mediekunskap och kritiskt tänkande i skolans läroplaner från tidig ålder. Yngre vuxna, trots att de betraktades som ”digitala infödda”, var mindre i stånd att skilja mellan sanna och falska nyheter, kommenterade Ralf Kurvers som är an av forskarna bakom studien.
Undersökningen rapporteras bland andra av norska vetenskapssajten forskning.no som intervjuat professorn i journalistik, Kristin Skare Orgeret. Hon anser att resultaten i den nya studien är alarmerande, och tror att sättet som unga konsumerar nyheter på kan vara anledningen:
– Många får sin information via sociala medier. Där är det ofta oklart vad som är journalistik och vad som är åsiktsyttring eller ren desinformation.
Men om äldre människor är bättre än unga på att upptäcka desinformation, varför delar de mer av den? Orgeret säger att hon är osäker på varför, men att det kan bero på de äldres vanor. Särskilt på plattformar som Facebook där de kanske inte överväger sanningen i vad de delar.
– Det är också viktigt att fråga oss om det finns några andra bakomliggande orsaker till studiens resultat, säger Orgeret till forskning.no och fortsätter:
– Vi antar ofta att personer med lägre kompetens och mindre utbildning är mer mottagliga för desinformation, men detta utmanar den föreställningen.
Forskning.no har även intervjuat Silje Susanne Alvestad som är forskare vid Institutionen för litteratur, områdesstudier och europeiska språk vid Universitetet i Oslo. Även hon tycker att det är intressant att utbildning och ålder inte nödvändigtvis skyddar mot desinformation.
– Det visar bara att ingen är helt immun, inte ens de med hög utbildning. Kritisk medieförståelse och att vara kritisk mot information, inte bara källor, är viktigt för alla åldrar, säger hon och fortsätter:
– Mer och mer information genereras nu av artificiell intelligens, och det är svårare att skilja på information och desinformation när språket är artificiellt genererat. En stor utmaning framöver blir till exempel att sålla bort relevant innehåll från allt brus.
Det är också skillnad på vad som är falskt och vad som är en desinformation. Eskil Grendahl Sivertsen är särskild rådgivare vid Norges Forsvarsforskningsinstitut och han säger till forskning.no att begreppet desinformation bör problematiseras:
– Det framställs ofta som en enkel motsättning mellan sant och falskt, men verkligheten är sällan så binär.
Sivertsen understryker att desinformation ofta innehåller fragment av sanning, men i ett manipulerat sammanhang som vilseleder. Det gör det svårt att skilja mellan desinformation, journalistik och politiskt inflytande. Enligt Sivertsen har det som kallas informationskontroll blivit en viktig del av påverkansverksamheten.
– Det handlar inte längre bara om att sprida falsk information, utan om att dominera narrativet och kontrollera vilka perspektiv som blir framträdande, säger han och påpekar samtidigt den amerikanska forskningsrapporten inte med automatik beskriver läget i de nordiska länderna.
– Vi har ett stort förtroende för myndigheter och media, vilket är ett resultat av hur vi har byggt upp vårt samhälle. Ökad polarisering och ekonomiska skillnader kan göra oss mer sårbara, säger Eskil Grendahl Sivertsen och avslutar:
– USA och Norge är väldigt olika. Jag skulle därför vara försiktig med att anta att resultaten i denna studie är direkt överförbara till norska förhållanden.
