Regeringen går vidare med den så kallade Kontantutredningen. Hög tid, tycker inte minst SPF Seniorerna som bjudits in att ge sin syn på utredningens förslag.
Strax före jul (19/12) överlämnades Kontantutredningen till regeringen. Utredaren Dennis Dioukarev föreslår flera åtgärder för att trygga kontanternas ställning som lagligt betalningsmedel i Sverige.
I onsdags (19/2) valde regeringen att skicka utredningen på remiss, bland annat till SPF Seniorerna.
En märkligt lång väntan, menar bland andra socialdemokratiska riksdagsledamoten Ingela Nylund Watz.
Flera frågor
I en skriftlig riksdagsfråga ställd den 10 februari till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ville hon veta om regeringen alls tänkte remissbehandla utredningen och när regeringen i så fall avser att lämna en proposition till riksdagen.
– Utredningens förslag är av stort allmänintresse och särskilt för de upp emot en miljon människor som lever i digitalt utanförskap i Sverige, poängterade Ingela Nylund Watz.
– Utredningen berör också kontanternas ställning i beredskapshänseende liksom statens respektive privata aktörers ansvar för kontantförsörjningen i samhället, svarade Wykman kortfattat.
Finansmarknadsministern levererade sitt skriftliga svar samma dag som remissen skickades ut, alltså den 19 februari. Men utan att kommentera den två månader långa perioden och utan att ge besked om regeringen avser att lägga en proposition:
– Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 19 maj. Jag vill inte föregripa remissbehandlingen av ärendet.
Måste kunna betala
Niklas Wykman kommenterade dock själva sakfrågan med att ”ett väl fungerande system för att genomföra betalningar är en grundläggande förutsättning för samhällsekonomin.”
– Betalningsområdet genomgår en omfattande strukturomvandling, inte minst till följd av ökad digitalisering. Utvecklingen med en digital betalningsmarknad har dock inneburit att frågan om tillgång till kontanter är aktuell.
– Det var också därför som en utredare fick i uppdrag att utreda och lämna förslag på insatser som kan stödja privatpersoners, företags och föreningars möjligheter att betala med kontanter där dessa bedöms ha en särskild roll som betalmedel, fortsatte Niklas Wykman som betonade att ”uppdraget inkluderade även att föreslå åtgärder för att stödja tillgången till kontanttjänster”.
Utöver SPF Seniorerna har 118 remissinstanser bjudits in att ge sina synpunkter på utredningen till regeringen.
Dennis Dioukarev föreslår bland annat ett lagkrav på att kontanter ska accepteras som betalning för livsmedel, läkemedel och så kallade offentligrättsliga avgifter.
Ett annat förslag är att Riksbanken utöver dagens uppdrag att säkerställa tillgängligheten till kontanter i hela landet även ska se till att kontanterna är användbara.
Går åt fel håll
Under andra halvåret 2024 tog varje svensk i genomsnitt ut 396 kronor i månaden ur Bankomats kontantautomater. Det är en minskning med sju procent jämfört med motsvarande period 2023.
– Även om människor använder kontanter i allt mindre utsträckning så finns det ett stort samhällsbehov av en fungerande kontanthantering. Kontanter är framför allt nödvändiga för människor i digitalt utanförskap och för att samhället inte ska bli för sårbart i en krissituation, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB i en kommentar.
Bankomat AB är ledande inom kontanthantering i Sverige. Företaget har automater på nära 600 orter i hela landet.
Under 2024 tog man dock bort 96 automater och nyetablerade 25 automater runt om i landet, uppger Jenny Danielsson, kommunikationsansvarig på Bankomat AB till Nyheter24.
– Den minskade efterfrågan på kontanter har lett till att många företag som erbjuder kontanttjänster har dragit ner på eller upphört med sin verksamhet. När regeringen nu bereder Kontantutredningens förslag hoppas jag att man inser behovet av att staten måste ta ett större finansiellt ansvar för den samhällsviktiga kontanthanteringen, säger Johan Nilsson.
