Regeringen vill avskaffa två AP-fonder för att spara. – Vi slår vakt om skattebetalarnas pengar, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M). SPF Seniorerna ser risker med förändringen.
De statliga AP-fonderna har ett samlat pensionskapital på över 2 000 miljarder kronor.
Genom att samla placeringarna i färre fonder slipper man onödiga kostnader för förvaltningen, hoppas regeringen. Förvaltningen behöver bli mer effektiv och ändamålsenlig.
Idag finns fem buffertfonder. Det finns uppenbara skalfördelar att göra, enligt Niklas Wykman.
– Det här sänker kostnaderna och ger bättre koll på fondernas verksamhet. Det gynnar alla som jobbar och betalar in till det här systemet.
Inriktningen är att nyordningen ska vara genomförd till den 1 januari 2026. Förändringarna innebär också att personalstyrkan minskar på sikt.
Förändringen
Sjätte AP-fonden införlivas i Andra AP-fonden, som förblir i Göteborg. Båda fonderna har idag hemvist i Göteborg.
Dagens tre buffertfonder i Stockholm blir två. Konsolideringen görs genom att tillgångarna i en av fonderna fördelas lika mellan de två kvarvarande fonderna, så att de blir jämnstora.
Källa: Regeringen
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är nöjd. Förändringen innebär att kostnaderna för AP-fondsförvaltningen minskar och avkastningen till pensionsspararna och pensionärerna i stället kan öka, försäkrar Anna Tenje.
– Det är även positivt att pensionsgruppen ställt sig bakom en modernisering av AP-fonderna, säger Anna Tenje som också är ordförande i pensionsgruppen.
Gränsen för hur mycket av fondernas kapital som kan röra sig på Stockholmsbörsen ska höjas.
Hittills har gränsen gått vid att varje pensionsfond inte får äga mer än 2 procent av det totala värdet på Stockholmsbörsen. I och med att fonderna blir färre så höjs gränsen till 3 procent.
Hundratals miljoner
Niklas Wykman säger i en kommentar till TT att förändringarna med tiden kan spara in flera hundra miljoner kronor varje år vilket ”i förlängningen innebär miljardtillskott för pensionärerna”.
Kritisk finansmarknad
Regeringens beslut att slå samman AP-fonderna förstärker trenden av konsolidering på den svenska fondmarknaden. En sammanslagning som riskerar att slå mot kapitalförsörjningen till svenska tillväxtbolag, menar flera aktörer på finansmarknaden.
Man menar att sammanslagningen av AP-fonderna är ett steg i fel riktning. ”På sikt riskerar det att reducera tillgången på kapital för svenska företag”, säger finanshuset ABG:s vd Jonas Ström i en kommentar till Pensioner & Förmåner.
SPF Seniorerna ställer sig tveksamt till regeringens förslag om AP-fonderna.
– Vi undrar hur genomtänkt förslaget är, inte minst med tanke på den pågående utredningen om en gas i pensionssystemet, säger förbundets pensionsexpert Anna Eriksson i en kommentar till nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner.
Oklart om gas
En omstrukturering av AP-fonderna skulle kunna innebära risker för avkastningen, menar hon. Nu måste noggranna kalkyler och beräknade nettoeffekter av förändringarna göras och redovisas.
– Vi menar att förvaltningen av buffertfonderna ska organiseras och struktureras så att pensionsspararnas pengar ges största möjliga avkastning.
Samtidigt pågår en utredning på socialdepartementet om hur överskotten i AP-fonderna ska hanteras, genom att aktivera en så kallad gas i pensionssystemet.
Här ser SPF Seniorerna ett stort behov av att också ta hänsyn till vad den utredningen kommer fram till.
– Det är viktigt vid en omstrukturering av AP-fonderna att beakta hur en gas skulle kunna påverka en eventuell utformning av framtida utdelningar av överskottet i AP-fonderna, säger Anna Eriksson.
