När Håkan Jarméus och Lena Larsson gifte sig sänktes deras pension. De hade inte haft en tanke på att de kunde drabbas ekonomiskt. Håkan blev arg och tog strid mot Pensionsmyndigheten. Som tog tillbaka sitt beslut!
Håkan och Lena hade känt varandra som riktigt unga i Västervik. Sen flyttade Håkan därifrån och de sågs inte förrän 66 år senare då de träffades igen på en tillställning.
– Vi hade båda blivit ensamma på varsitt håll och började umgås. För två och ett halvt år sedan insåg vi att vi faktiskt var tillsammans. Lena ville gärna att vi skulle gifta oss och jag tänkte, ja varför inte? Så vi gifte oss för två månader sedan. Men vi har aldrig haft för avsikt att flytta ihop. Lena bor i Oskarshamn och jag i Södertälje och vi har båda barn och barnbarn som vi månar om och inte vill flytta ifrån.
De fick inte några lägre kostnader i och med äktenskapet, snarare tvärtom. Resekostnaderna mellan Södertälje och Oskarshamn kostar en hel del pengar.
– Vi hade inte en tanke på att det här med giftermålet skulle kunna drabba oss ekonomiskt. Lena har varit lågstadielärare och har inte någon hög pension. En del av hennes pension består av garantipension.
Det var därför med stor förvåning de såg sina pensionsutbetalningar någon månad efter att giftermålet gått igenom. Lena hade fått sin pension sänkt med 768 kronor per månad, vilket på ett år innebär 9 216 kronor. Håkan förlorade 406 kronor per månad, 4 872 kronor på ett år.
– I Lenas fall var det garantipensionen som sänkts och i mitt var det inkomsttillägget. Jag blev så arg, framför allt för Lenas skull. Vi har båda jobbat hela livet och haft våra respektive pensioner i snart femton år – varför skulle de dra tillbaka en del av de pengarna? Som vi själva tjänat in?
Håkan ville ta strid medan Lena sa att det nog inte var någon idé. Man kan inte vinna mot en myndighet, menade hon. Men Håkan tänkte inte ge sig, tog kontakt med Pensionsmyndigheten och fick en handläggare där.
– De skulle ta upp ärendet till omprövning och hon ville ha en del ”kompletterande uppgifter”. Det var frågor om hur många dagar per månad vi var tillsammans, när och hur vi skulle ses och det ena efter det andra. Men det enda de egentligen hade behövt fråga oss om – ifall vi flyttat ihop och fått sänkta kostnader – det gjorde de inte.
Håkan stod inte ut med tanken att Lena skulle behöva klara sig på flera tusen mindre varje år bara för att hon gift sig med honom.
– Jag tycker att det är mycket märkligt att myndigheten automatiskt sänker pensionen för pensionärer som gifter sig. De borde i stället uppmuntra oss äldre att gifta oss och ta hand om varandra, inte straffa oss för det. Hur kan det vara rimligt att man från myndighetens sida tar sig rätten att sänka någons pension oavsett om de gifter sig eller inte? Man har ju arbetat in till sin pension under hela livet.
– Det finns ingen anledning att de ska ta pengar ifrån oss, säger han bestämt. Jag viker mig inte en tum här och är beredd att gå till högsta instans.
Nu behövde Håkan aldrig göra det. Kort efter kom ett beslut från Pensionsmyndigheten – som tog tillbaka sitt beslut och lät dem behålla sina pensioner så som de var innan de gifte sig.
– Vi är lättade nu. Hade de inte dragit tillbaka beslutet hade vi skilt oss. Men nu är vi nöjda!
Civilståndet spelar roll
Frida Sikberger är enhetschef på Pensionsmyndigheten och förklarar varför det blev som det blev för Håkan och Lena Jarméus.
– Vissa delar inom den allmänna pensionen påverkas av ens civilstånd, som garantipension och inkomsttillägg. Den intjänade inkomstpensionen påverkas inte, men tilläggen gör det. När man gifter sig får vi ett meddelande från Skatteverket att civilståndet ändrats vilket automatiskt påverkar pensionstilläggen. Från lagstiftarens sida antas det att man som gift till viss del får mindre utgifter med gemensam ekonomi och bostad.
– I de fall det inte är så, som fallet var för Håkan och Lena, kan man begära omprövning. Gemene man tänker inte alltid på att ett giftermål eller någon annan förändring i ens liv påverkar pensionen, men det kan det alltså göra och man är skyldig att meddela alla förändringar.
När man begär omprövning av ett beslut ska de enskilda fallen utredas. Det ställs en rad frågor.
– Det kan vara känsliga frågor, det är den enskilde som har bevisbördan om man vill få ett beslut ändrat. Man får berätta mycket om sin situation och sedan gör vi en samlad bedömning av den informationen, säger Frida Sikberger.
Boendet och ekonomin är de två faktorer som avgör om man ska ses som gift eller ogift i praktiken.
– Om den ene bor permanent på boende ska den andre ses som ogift rent ekonomiskt.
För att man ska bedömas som ogift – trots att man juridiskt är gift – ska man ha varsitt permanent boende och skilda ekonomier. Är man särbo men delar på utgifterna räknas man ändå som gift.
