Sänk skatten och maximera avkastningen som aktie- och fondsparare. Annika Creutzer vägleder kring investeringssparkonto och skattefritt sparande.
Nu sänks skatten på investeringssparkontot, eller ISK som det brukar kallas. På en medelbehållning under 2025 på upp till 150 000 kronor är sparandet skattefritt. 2026 är det tänkt att beloppet höjs till 300 000 kronor.
Vad är ISK?
Kontot kan liknas vid en portfölj där vi kan spara fondandelar, aktier och liknande. ”Portföljen” får en annan skatt än om vi direktäger med ett fondkonto eller en aktiedepå. På behållningen på ISK tas det ut en årlig schablonskatt oavsett hur mycket innehållet växer eller sjunker i värde. På direktägt sparande är det ingen löpande skatt. Istället är det beskattning vid försäljning med vanligen 30 procent på värdeökningen.
När är ISK bättre?
Generellt är det bättre än direktägande om vi har låg statslåneränta, som vi har nu, och värdeutvecklingen på placeringarna är god. En annan fördel med ISK är att vinsten/förlusten vid varje försäljning inte behöver redovisas i deklarationen. Det är särskilt bra för den som vill göra många affärer. Inte heller aktieutdelning beskattas utan går oavkortat in på investeringssparkontot.
Hur beräknas den årliga schablonskatten?
Behållningen på ett ISK mäts vid fyra tillfällen under året. Genomsnittet blir den behållning som ska beskattas. Skatten beräknas utifrån statslåneräntan sista november året innan plus en procentenhet. Det ger för 2025 en schabloninkomst på 2,96 procent. På den inkomsten blir skatten 30 procent vilket ger en skatt på 0,888 procent. För varje 100 000 kronor blir skatten 888 kronor.
Vad innebär skattefriheten för 2025?
På upp till 150 000 kronor blir det ingen skatt. Den som har så mycket slipper alltså en skatt på 1 332 kronor. På belopp däröver är det skatt som vanligt. Exempel: Värdet är 300 000 kronor, skatten skulle ha blivit 2 664 kronor och nu blir den istället bara hälften, 1 332 kronor. När det skattefria beloppet höjs 2026 till 300 000 blir det ingen skatt alls i exemplet.
Finns det någon nackdel med ISK?
Ja, om hela portföljen går med förlust ska schablonskatten ändå betalas. Hade det varit direktägda fonder eller aktier som sålts med förlust hade det kunnat dras av mot andra vinster i deklarationen.
En annan nackdel är att behållningen på ISK måste ge en avkastning som är större än schabloninkomsten annars blir skatten högre än inkomsten. Det gör att kontanter på kontot och korta räntefonder med mycket låg avkastning i praktiken brukar ge förlust. Nu, med skattefriheten, har det inte samma betydelse på behållning upp till 150 000 kronor.
Ska jag byta från fondkonto/aktiedepå till ISK?
Ofta lönar det sig, särskilt på placeringar som brukar ge hög avkastning, att flytta över. Men tänk på att det som flyttas i praktiken säljs och det blir skatt på vinsten. Därmed blir det ett lägre belopp som sätts in på ISK. Men den låga beskattningen bör med tiden kompensera för detta.
Hur fungerar skattefriheten?
Alla banker och andra förvaltare som erbjuder ISK räknar ut och rapporterar in schablonintäkten till Skatteverket. Uppgifterna finns sedan med på deklarationsblanketten som kapitalinkomst. Skatteverket räknar ut hur mycket skattefriheten är värd för varje deklarant och för in det som ett skatteavdrag. Detta sker första gången i deklarationen 2026.
MINNS DU? Skattefrihet som morot även förr
För 40 år sedan lanserades allemanssparandet. En efterföljare till de tidigare skattefonderna som aldrig fick så stort genomslag. Allemansfonder och Allemansspar skulle locka svenskarna till regelbundet sparande genom skattefri avkastning. Spararen skulle sätta in ett belopp varje månad, från början maximalt 800 kr och mot slutet 1 200 kr. 1990 togs skattefriheten bort och ersattes med en ny skattesats på 20 procent. 1997 försvann även den förmånen. Många valde ändå att behålla sina allemansfonder, som lärde oss fördelen med månadssparande och att ha sparpengar på börsen. Det ökade fondintresset, samt premiepensionsfonderna och möjligheten att placera tjänstepension i fonder, har gjort Sverige till det land med kanske bredast fondsparande hos befolkningen.
Annika Creutzer är Seniorens ekonomiexpert och privatekonomisk journalist.
