Sverker Olofsson var konsumentjournalisten som slängde undermåliga produkter i soptunna. Nu blir han Seniorens nya krönikör.
Hallå där Sverker Olofsson, välkommen till Senioren!
– Tack. Det är ju väldigt trevligt att på ålderns höst få möjlighet att i en så stor tidning framföra det man funderar på. Det känns kul och nånstans mellan gruvsamt och ansvarsfullt.
Varför känns det gruvsamt?
– Jag känner mig lite osäker på om ämnena är tillräckligt bra, smarta, relevanta och rätt för tiden. Det är utelämnande att skriva vad man tycker. Att tycka har sina sidor.
Att tyckande har sina sidor lär du väl ha märkt av under åren.
– Ja, och jag gillar det. När jag var yngre hade jag bestämda åsikter. I dag kan jag vakna på morgonen och vara säker på något. Till lunch kanske jag träffar någon som tycker på ett annat sätt. Då tänker jag: ”Det ligger något i det där också”. Jag är inte lika självsäker längre. Det kanske har med ålder och mognad att göra.
Vad kommer du att skriva om?
– Det blir mycket samhällsfrågor. Jag har ett oerhört stort intresse för att gå i butiker och titta på prislappar. Jag kommer förmodligen skriva mycket om priser. Sen är jag fascinerad över det här med att bli äldre så det kan hända att det dyker upp något om det också.
Din första krönika handlar om tillit och bristen på tillit. Vem i hela världen kan du lita på?
– Uppriktigt sagt vet jag inte. Självklart litar jag på min underbara familj och mina vänner, men man blir så ipumpad att man inte ska lita på information att jag tänker allt oftare på vad som är sant och osant.
Du är mest känd för att ha lett SVTs konsumentprogram Plus mellan 1987 och 2010 och för din följeslagare soptunnan. Hur föddes soptunnan?
– Det första fröet föddes när jag träffade journalisten Erik Fichtelius som hade en idé om en soptunna. Vi var osäkra för det fanns ju en töntighetsrisk. Men vi plockade in tunnan i vartannat, var tredje program. Det visade sig snart att soptunnan var populär. Från början var den beige. Sedan fick den bli röd och stå längst fram. Jag fick tunnan i present när jag slutade. Nu står den i mitt arbetsrum. Jag har gjort tv-bänk av den.
Vad gjorde du efter Plus?
– Jag jobbade vidare på tv med vanligt nyhetsarbete och sedan gick jag i pension när jag var 65. Efter det startade jag bolag och jobbar på konferenser, har gjort lite utbildning och ibland har jag lett Ring P1.
Vad gör du när du inte jobbar?
– Jag gillar vaktmästarjobbet hemma. Jag läser, lyssnar på poddar och hinner ha mycket kul med min fru. Det är bra att vara pensionär, men sedan finns den andra sidan jag inte tänker blunda för. Just nu har jag varit inne i en oerhört tråkig period där några av mina nära vänner har avlidit. Du har den sidan också, det är en del av livskontraktet. Och då gäller det att inte gräva ner sig.
Finns det några konsumentfrågor du tycker är extra intressanta just nu?
– Ja, två. Den ena är för höga priser i handeln. Jag börjar ana att man trixar med prissättningen för att man ska tro att det är billigare än det är. Det andra är hur man kan luras att tömma konton. Det är orimligt. Så länge man kan luras på det sättet har man inte koll på tekniken. Och sen är det är en gåta – med tanke på hur samhället ser ut – att SVT inte har ett konsumentprogram.
Finns det några seniora frågor du tycker är extra viktiga?
– Förstås att så stora grupper har så låg pension. Och så ensamheten bland äldre. Men jag brukar tänka när jag ser så många rullatorer på torget i Umeå att om inte de där rullatorerna funnits kanske de äldre hade suttit hemma för sig själva.
