Sverige har det lägsta antalet disponibla vårdplatser per capita bland OECD-länderna. Det leder till dödsfall, framhåller Läkarförbundet i en starkt kritisk rapport.
Mellan 2009 och 2023 skedde en 30-procentig nedgång i Sverige – från 2,8 till 1,9 disponibla vårdplatser per 1 000 invånare. Idag saknas enligt Socialstyrelsen över 2 200 platser. Endast tre regioner i landet bedöms vara i balans.
Läkarförbundets rapport visar att fler än var tionde läkare varje vecka skickar hem patienter som borde lagts in. Nära var sjunde är varje vecka tvungen att skriva ut patienter för tidigt.
– Bristen på vårdplatser leder till dödsfall, vårdrelaterade infektioner, återinskrivningar, bristande arbetsmiljö och sämre tillgänglighet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet. Bristen på vårdplatser är ett av de största hoten mot patientsäkerheten.
Måste ställa krav
Sverige ligger alltså i strykklass i internationell jämförelse.
– Vi ser att staten tar initiativ för att förbättra tillgången, men konstaterar att regionerna inte svarar upp. Regeringen behöver därför ställa ökade krav på landets regioner, menar Sofia Rydgren Stale.
Spelar ner kritik
Hon är samtidigt kritisk till att Sveriges kommuner och regioner (SKR) ”tonar ner” den stora utmaning som brist på vårdplatser och överbeläggningar innebär. SKR till och med motverkar regeringens ambition att öka antalet vårdplatser, anser Sofia Rydgren Stale.
– Regeringen har lovat fler vårdplatser men inget pekar mot att regionerna försöker infria detta löfte. Därför måste regeringen öka pressen på regionerna genom en starkare styrning, skriver Sofia Rydgren Stale i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
– Mindre än halva mandatperioden återstår. Regeringen måste ställa tydligare krav på regionerna om löftet om fler vårdplatser ska bli verklighet.
Det är nämligen regionernas nedskärningar av personal som driver den negativa trenden, menar Läkarförbundet.
Falsk förhoppning
I somras presenterade Socialstyrelsen en plan med 160 åtgärder som myndigheten bedömer skulle lösa bristen redan 2026.
– Vi ser inte att den prognosen kommer att slå in. Däremot skapar den falska förhoppningar hos allmänheten och de som arbetar i vården. Utvecklingen går i motsatt riktning, varnar Sofia Rydgren Stale
– Vårdplatsbrist handlar inte om att det saknas sängar, utan om brist på personal. Regionerna som bär ansvaret för att vårdplatserna ska bli fler prioriterar inte åtgärder för att öka kapaciteten. De är fullt upptagna med att skära ner. Framför allt på personal.
Går bakåt
En avgörande faktor är omställningen till god och nära vård, som innebär att primärvården måste utvecklas. Här går det alldeles för långsamt, enligt Läkaerförbundets ordförande.
– I vissa avseenden till och med bakåt. Detta trots att staten sedan 2018 investerat 29 miljarder i att stärka primärvården. Enligt beräkningar vi har gjort behöver regionerna rekrytera 4 400 specialister i allmänmedicin för att nå de nationella riktvärdena för antal invånare per läkare.
Bristen orsakar dödsfall
Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har rapporterat om överbeläggningar, vårdplatsbrist, patientsäkerhetsrisker och dålig arbetsmiljö under mycket lång tid. När IVO granskade akutsjukhusen för ett år sedan konstaterade de att samtliga 27 akutsjukhus hade allvarliga brister kopplat till brist på vårdplatser. Myndigheten kopplade allvarliga vårdskador och dödsfall till bristen på disponibla vårdplatser.
Bara 2023 bidrog platsbrist till 100 personers död på sjukhus, enligt en granskning som tidningen Sjukhusläkaren nyligen gjort.