Skillnaden i pension mellan den som har arbetat ett helt yrkesliv och den som arbetat lite eller inte alls har minskat kraftigt de senaste åren. Det visar pensionsbolaget Skandia i en ny rapport.
Det är det så kallade respektavståndet som har krympt eller helt suddats ut som väcker Skandiaekonomernas oro.
I nya rapporten ”Respektavståndet 2024 – Lönar det sig för pensionen att ha jobbat ett helt yrkesliv?” pekar bolaget ut olika politiska beslut som har orsakat att den så kallade livsinkomstprincipen har urholkats.
”Sedan 2021 har en rad förändringar av pensionssystemet trätt i kraft. Det politiska beslut som har haft störst inverkan på det så kallade respektavståndet är förstärkningen av garantipensionen, som är en del av grundskyddet i det allmänna pensionssystemet”, skriver Skandia i rapporten.
Värre med inflation
– Effekten av riksdagsbesluten kopplat till respektavståndet förstärktes när vi fick en period av hög inflation som höjde grundskyddet väsentligt mer än de inkomstrelaterade pensionerna, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Enligt rapporten har alltså skillnaden mellan de som arbetat lång tid och de som arbetat kortare eller inte alls minskat avsevärt.
Det utmanar pensionssystemets viktigaste grundprincip om att pensionen ska baseras på inkomster från hela arbetslivet, menar Mattias Munter.
Grundprincipen
– Våra politiker står inför en stor utmaning om grundprincipen ska värnas. Idag är skillnaden för en del grupper helt utraderad om man tittar enbart på den allmänna pensionen.
– I princip är det tjänstepensionerna som säkerställer att respektavståndet upprätthålls idag, säger Mattias Munter.
Varför är då respektavståndet så viktigt?
– Drivkraften för arbete är avgörande, inte bara för att bygga sin egen framtida pension utan även för dagens pensionärer vars inkomstgrundade pensioner höjs i takt med den allmänna inkomstutvecklingen, säger Mattias Munter.
– Om drivkraften till arbete förloras utmanas hela pensionssystemet.
Allvarligt problem
SPF Seniorerna har genom åren i olika sammanhang lyft problemet med hur respektavståndet urholkas. Senast i rapporten ”Ett fristående pensionssystem – på lösa grunder?”
– Det är positivt att Skandia också gör det, eftersom det är ett allvarligt problem för pensionssystemet, säger Anna Eriksson, sakkunnig i pensionsfrågor på SPF Seniorerna.
Tjänstepensionerna
Hon håller med om Skandiarapportens slutsats att det i princip är ”tjänstepensionerna som säkerställer att respektavståndet upprätthålls idag.”
– Vi har kommit fram till att det bara är den fjärdedel med högst inkomster – idag och imorgon – som kan räkna med att arbete har lönat sig för pensionen, och detta beror på deras goda tjänstepension, säger Anna Eriksson.
– Allmän pension klarar inte av att skapa ett respektavstånd för i princip någon.
Ett exempel
Rapporten visar bland annat att respektavståndet minskar med uppemot 1 350 kronor i månaden för blivande pensionärer som jobbat hela sitt liv, jämfört med den som jobbat lite eller inte alls.
Beräkningar i rapporten görs för individer som under 2024 är 62, 52, respektive 42 år gamla.
För varje generation räknas respektavståndet fram för kommunalt anställda, regionalt anställda, privatanställda arbetare samt högavlönade privata tjänstemän.
Två ord
Respektavståndet kallas skillnaden i pension mellan den som har jobbat ett helt yrkesliv och den som har jobbat lite eller inte all
Den bärande principen i pensionssystemet, livsinkomstprincipen, innebär att alla inkomster genom livet ska bygga upp individens pension.
