En ny reform ska hålla nere tandvårdskostnaderna. Enligt utredaren bör fokus på sikt flyttas från ålder till munhälsa.
I fredags presenterade Utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård sitt slutbetänkande.
Utredningen, som letts av Martin Färnsten, föreslår ett förstärkt skydd mot höga kostnader för tandvård. Bland annat i form av en förstärkt tandvårdsersättning, benämnd tiotandvård. Denna ska omfatta behandling av sjukdom och smärta, reparativ vård samt rehabiliterande och habiliterande vård. För sådan tandvård föreslås patienten betala 10 procent av referenspriset, alternativt 10 procent av vårdgivarens pris om detta är lägre.
För behandling i det statliga tandvårdsstödet som inte omfattas av tiotandvård ska det högkostnadsskydd som redan finns i dag fortsatt gälla.
Eftersom undersökningar och förebyggande åtgärder därmed inte kommer att omfattas av tiotandvård, vill utredaren att nuvarande subventioner av sådana tandvårdsbesök är ”ändamålsenliga, kostnadseffektiva och tillräckliga för att även fortsättningsvis stimulera till regelbundna och förebyggande tandvårdsbesök”.
Därför föreslås att perioden för allmänt tandvårdsbidrag (ATB) förlängs till tre år.
Utredaren föreslår också att det särskilda tandvårdsbidraget (STB) höjs från högst 600 kronor till högst 1 000 kronor per halvår, samt att giltighetsperioden förlängs till ett år. Detta innebär, enligt utredaren, ett förstärkt stöd till äldre personer med behov av regelbunden förebyggande tandvård ”under förutsättning att de
uppfyller ställda krav på viss sjukdom eller nedsatt funktion som ger en ökad risk för försämrad tandhälsa”.
Utredaren föreslår även en högre ersättning för patienter bosatta utanför storstadskommunerna. Detta anses behövas för att tandvården i hela landet ska ha kapacitet att erbjuda tiotandvård.
Utredningen föreslår även stegvis justering av vilka som ska omfattas av tiotandvård och att reformen bör utvidgas ”i den takt som tandvårdens kapacitet medger”.
Reformen föreslås införas från och med den 1 juli 2026. I ett första steg föreslås ålder som kriterier för vilka patienter som ska omfattas. Den ålder som anges är 67 år och äldre.
Inför reformens eventuella fortsättning bör det dock övervägas att ersätta ålderskriteriet med en munhälsoprofil, menar utredaren. En sådan profil kan på ett bättre sätt nå de patienter i befolkningen som har en sämre munhälsa, enligt utredningen.
– Seniorer löper större risk för försämrad munhälsa och har ofta ett större tandvårdsbehov. Samtidigt är det många som har svårt att få sin ekonomi att gå ihop och då avstår från dyra tandvårdskostnader. En god munhälsa förebygger andra sjukdomar vilket besparar lidande för den enskilde, och vårdinsatser. Vi ser fram emot att nu ta del av den exakta utformningen av ett stärkt högkostnadsskydd, kommenterar SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.
– Även om mun- och tandhälsan i Sverige generellt är god, är den som sämst bland äldre som kanske inte har råd att gå till tandläkaren. Det är inte värdigt Sverige. Den här regeringen har för avsikt att genomföra den största tandvårdsreformen på över 20 år och utredningen är ett viktigt steg i detta, sa socialminister Jakob Forssmed i ett uttalande i samband med överlämnandet av utredningen.
