Kortare köer för bostadstillägg

Den som söker bostadstillägg för pensionärer får vänta i cirka 55 dagar. Det är inte bra – men bättre än på länge.

Såväl 2022 som 2019 riktade Justitieombudsmannen (JO) kritik mot Pensionsmyndigheten. Bland annat efter anmälningar om halvårslånga väntetider på att få besked om bostadstillägg.
Men nu är läget annorlunda. Handläggningstiden för ansökningar var i augusti cirka 66 dagar. Snittet för 2024 till och med augusti var 54 dagar, berättar Denana Lövgren som är enhetschef för bostadstillägg på Pensionsmyndigheten. Under 2024 har Pensionsmyndighetens målsättning varit att bibehålla maximalt två månaders handläggningstid.

Tiden för att handlägga ändringsanmälningar låg i augusti på 84 dagar. Men snittet för 2024 till och med augusti blev cirka 55 dagar, alltså ungefär samma som för nyanmälningar.
Vad förklarar att ni lyckats få ner handläggningstiderna?
– Vi har i flera år arbetat med att effektivisera hanteringen av bostads-
tillägg och nu börjar vi se resultat.
– Under 2022 fick vi även extra pengar från regeringen vilket har inneburit att vi temporärt kunnat ha fler handläggare som arbetat med dessa ärenden.

Ett återkommande problem med bostadstillägget är att det inte träffar rättvist. Långt ifrån alla som är berättigade att få tillägget söker det inte.
Senaste skattningen gjordes 2020. Pensionsmyndigheten kom då fram till att 118 000 personer hade fått bostads­tillägg om de bara hade sökt.
När kommer ni att göra en uppdaterad bedömning av hur många som går miste om tillägget?
– Vi har ingen planerad skattning på gång. Sedan 2023 har myndigheten inte längre ett tydligt uppdrag från regeringen att bedöma och minska mörkertalet inom bostadstillägg.

Antalet upptäckta felaktiga utbetalningar som leder till återkravsutredningar har ökat kraftigt under de senaste åren.
– Det beror framför allt på att pensionärer lämnar in uppgifter om ändrade omständigheter oftare nu, säger Denana Lövgren.
Under 2023 inleddes cirka 18 000 återkravsutredningar avseende bostadstillägg. Myndigheten räknar med ungefär lika många i år.
– Men det är långt ifrån alla återkravsutredningar som leder till att personen blir återbetalningsskyldig.

Medelbeloppet för ett återkravsärende var 2023 cirka 24 000 kronor. Men storleken på återkravsbeloppen varierar mycket, från 2 000 kronor till över en miljon kronor.
– Spridningen är stor vilket gör det svårt att uttala sig om hur stora beloppen är. Bland de ärenden som har hanterats är cirka hälften under 10 000 kronor.
Återkravsbelopp som överstiger 50 000 kronor är relativt ovanliga.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) rapporterar i en färsk granskning att Pensionsmyndigheten under 2023 hade drygt 51 000 ärenden som inte avslutades. En siffra som dessutom ökat kraftigt över tid, från som lägst 2 453 ärenden 2017. Cirka 42 700 av dessa gällde just återkrav av bostadstillägg.
För att snabbare gå i mål med fler ärenden krävs fler handläggare, menar Denana Lövgren.
Vad kan man själv kan göra för att förebygga att man får ett för högt bostadstillägg?
– Det finns några saker som är bra att tänka på. Först och främst att ta reda på om man uppfyller grundkraven (se faktaruta nedan). Det är också bra att göra en preliminärberäkning på Pensionsmyndighetens hemsida, säger Denana Lövgren.

Förbered sedan alla uppgifter och var noga med att lämna in en komplett ansökan, fortsätter Denana Lövgren.
– Gärna digitalt eftersom det kan leda till snabbare beslut i vissa fall. Har man bank id innan man kontaktar oss ökar vår chans att hjälpa direkt vid kontakten med oss.
Vad kan ni på Pensionsmyndigheten göra?
– Vi behöver ytterligare förtydliga och förenkla för pensionärer att anmäla rätt uppgifter i tid. Vi kommer också att fortsätta utveckla våra tjänster för att anmäla när man fått ändrad ekonomi men också se till att vi har en god tillgänglighet för de som vill nå oss.

”Mycket kan bli bättre”

SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson anser att det är oacceptabelt att hamna hos kronofogden på grund av att systemet med bostadstillägg är krångligt riggat och att det samtidigt råder brist på handläggare på den ansvariga myndigheten.
– Det är kanske så att regeringen måste ge mer resurser till Pensionsmyndigheten för att man ska klara sitt uppdrag. I stället skär man snarare ner på myndighet efter myndighet.
– Det finns också skäl att fundera över hur bostadstillägget är konstruerat. Man bör nog se över exempelvis regeln om att man inte får ha en viss summa på sitt sparkonto.

Men individen då – har inte alla ett eget ansvar att meddela myndigheten?
– Det är inte så enkelt om man inte vet vad en tillfällig förbättring av ens ekonomi får för effekter. Om pensionerna höjs kan det för många innebära att man inte längre ska få bostadstillägg. Det här måste Pensionsmyndigheten informera mer och bättre om gentemot den enskilde pensionären.
Pensionsmyndighetens långa ledtider på ibland flera år innan man påtalar ett fel för den berörda pensionären är oacceptabelt, avslutar Eva Eriksson.
– Då handlar det om så stora pengar att man ofta inte kan betala tillbaka. Dessutom har man nyligen ändrat reglerna så att man har mycket kortare tid på sig att betala tillbaka. Det är inte rimligt. b

Kommentera