Trots lägre kostnader vill många konsumenter ändå inte byta till likvärdiga men billigare läkemedel. Men det går att ändra på, säger forskaren David Granlund.
Generiska läkemedel är medicinskt utbytbara läkemedel med samma funktion, kvalitet och säkerhet som ett originalläkemedel.
Patienter är inte tvingade att byta läkemedel, men om de väljer att inte byta måste de själva stå för mellanskillnaden.
I nya SNS-rapporten ”Rätt läkemedel till rätt pris – betydelsen av ett första generiskt utbyte” analyserar David Granlund anledningar till oviljan att byta.
Föreställningar
– Motståndet beror ofta på okunskap och felaktiga föreställningar om att de billigare alternativen skulle ha sämre effekt eller orsaka fler biverkningar, säger David Granlund, som är nationalekonom vid Umeå universitet.
Rapporten baseras på en analys av alla receptbelagda läkemedelsköp som vuxna invånare i Västerbotten gjort under drygt två år.
– Endast 500 personer stod för 20 procent av merkostnaderna från nekade byten, vilket visar att oviljan mot att byta läkemedel är koncentrerad till en mindre grupp.
Har fler läkemedel
Studien omfattar alla vuxna västerbottningar. En dryg fjärdedel av personerna är över 65 år.
Bland de 500 som fick merkostnader på över 500 kronor är 68 procent över 65 år.
– Förklaringen till att de äldre är överrepresenterade i denna grupp är främst att äldre köper fler läkemedel än yngre. Det är därmed ingen tydlig skillnad i benägenheten att neka byte mellan yngre och äldre, säger David Granlund till Senioren.
Det är generika
Den som hämtar ut ett receptbelagt läkemedel på apotek ska alltid erbjudas möjligheten att byta ut det mot ett likvärdigt, billigare alternativ, så kallad generika.
Reformen om generiskt utbyte, som infördes 2002, har minskat de årliga läkemedelskostnaderna med cirka fyra miljarder kronor per år.
Tidigare forskning tyder på att det främst är personer med låg inkomst och låg utbildning som tackar nej till generika.
Mer information
För att komma till rätta med problemet föreslår David Granlund flera åtgärder.
Han framhåller i rapporten att läkare och farmaceuter bör lägga mer tid på att förklara den medicinska likvärdigheten och säkerheten hos generika för patienter som upprepade gånger avböjt att byta.
– Det är viktigt att dessa patienter får bättre information och stöd för att minska missuppfattningarna.
Viktigt testa
Ett sätt att öka sannolikheten att acceptera generiskt utbyte är att få konsumenten att prova en första gång.
– Resultaten visar att när en patient väl gjort det så minskar risken att avböja nästa gång. Effekten håller dessutom i sig över tid.
Dessutom bör läkare i större utsträckning förskriva läkemedel med generiska namn när sådana finns, eftersom det ökar patienternas benägenhet att acceptera ett utbyte.
Noll kronor
En tredje åtgärd kan politikerna stå för genom att uppmuntra ekonomiskt till att ”våga” göra ett första utbyte.
Exempelvis kan riksdagen besluta om att låta personer få den billigast likvärdiga produkten utan egenavgift första gången de godkänner ett byte.
– En egenavgift på noll kronor för det billigaste alternativet skulle medföra att fler godkänner generiska utbyten, tror David Granlund.
Mer ur rapporten
Analyserna i rapporten baseras på data över alla köp som vuxna i Västerbotten gjort av receptbelagda läkemedel mellan januari 2014 och april 2016 på svenska apotek.
Totalt observeras knappt fem miljoner köp av läkemedel och i knappt hälften av fallen hade konsumenten en möjlighet att byta till en billigare produkt.
Rapporten visar att patienterna nekade byte i 12 procent av fallen där de hade ett val.
Om en patient accepterar ett första utbyte minskar risken för att han eller hon nekar att byta nästa gång med 39 procent.
Det är SNS
SNS är en oberoende ideell förening som funnits sedan 1948. Målet är att ledande beslutsfattare ska fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. Verksamheten består av forskning, möten och utbildning om viktiga samhällsfrågor. 290 ledande företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS.
