Riksbanken kräver vassare lagstiftning om kontanterna ska kunna räddas.
I en skrivelse till regeringen varnar Riksbanken för att själva infrastrukturen för kontanter är på väg att kollapsa.
För att säkra kontantkedjan behövs snarast en lag om att bankerna ska erbjuda företag och myndigheter växelkassor och mer omfattande möjligheter att sätta in kontanter på sina bankkonton.
Det finns visserligen redan ett lagkrav på vissa banker att säkra att företag och myndigheter kan sätta in dagskassor.
– Men lagkravet behöver skärpas och förtydligas eftersom de tjänster som bankerna erbjuder är otillräckliga, menar Riksbanken i skrivelsen.
– Bankerna har valt att leva upp till kraven genom att tillhandahålla insättningsautomater med alltför låga beloppsgränser för många näringsidkare.
Bråttom
Riksbanken vill också se ”skyndsamma åtgärder” för att säkra tillgången till växelkassor. En tjänst som kraftigt försämrats i samband med att allt fler banker helt stängt ner sin manuella kontantservice.
– Bankerna behöver enligt lag bli skyldiga att ta emot dagskassor och tillhandahålla växelkassor för butiker och företag, sammanfattar Riksbanken.
Oanständigt
Kontantupproret – en rörelse med flera olika organisationer och föreningar som medlemmar – välkomnar Riksbankens krav.
– Heder åt Riksbanken som så tydligt pekar ut bankernas ansvar. Utfasningen av kontanter har gett dem tre miljarder i vinst varje år, på utsatta människors bekostnad, kommenterar Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
– Många äldre, personer med funktionshinder och socialt svaga grupper hamnar utanför i det kontantlösa samhället medan vinnarna sitter i bankpalatsen. Det är rent oanständigt.
Björn Eriksson tror att politikerna förstår att Sverige inte kan låta kontantsystemet braka ihop.
– I hela vår omvärld agerar politikerna för att säkra att kontanterna finns kvar. Självklart ska det vara så i Sverige också.
Därför bör bankerna betala
Enligt Riksbanken minskade Sveriges bankers kostnader för kontanthantering med närmare tre miljarder kronor mellan 2009 och 2022. Den högre kostnad som skulle följa av en mer omfattande skyldighet att erbjuda kontanttjänster bör därför bankerna själva stå för.
Riksbankens skrivelse är ett underlag till den utredning på Finansdepartementet som granskar möjligheterna att betala med kontanter och tillgången till kontanter.
Utredningen leds av riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (SD). I uppdraget ligger en möjlighet att föreslå åtgärder som stärker kontanthanteringen.
Utredningen ska redovisas senast den 31 december.
Samhället blir alltmer sårbart
Under första halvåret 2024 tog varje svensk i genomsnitt ut 398 kronor i månaden ur Bankomats kontantautomater, vilket är en minskning med 13 procent jämfört med motsvarande period 2023.
”Nu har vi kommit till ett läge då nedmonteringen av kontanthanteringen har gjort vårt samhälle mycket sårbart. Det går inte att snabbt bygga upp kontantinfrastrukturen när krisen plötsligt kommer”, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat, i ett pressmeddelande.
