Blev inte livet som du hade hoppats? Då ska du fundera på och prata om det som är viktigt på riktigt. Det mår vi bra av, menar Cecilia Melder som leder kurser i existentiell hälsa.
Medelhavskost, styrketräning och stavgång i all ära men glöm inte bort att även ge själen lite spänst. Forskningen visar nämligen att om vi tränar upp vår existentiella kondition kan vi stärka vår hälsa och till och med leva längre.
– Människor som har hög existentiell hälsa har längre livslängd och högre livskvalité visar studier generellt. Forskning har till och med sett förändringar ner på cellnivå. Mår du bra i själen påverkar det exempelvis både immunförsvar och blodtryck positivt.
Det säger Cecilia Melder, doktor i religionspsykologi med inriktning existentiell folkhälsa. Hon vill slå ett slag för själen och har utvecklat kurser i precis just det; existentiell hälsa.
– Många människor mår allt sämre, både psykiskt och fysiskt. Man känner en existentiell vilsenhet, att inte höra till, att inte känna någon mening i livet.
Vi behöver helt enkelt prata om de stora frågorna – livet, döden och meningen. Det är ett sätt att rusta oss för de svåra stunderna i livet. Men även för att bli bättre på att se och njuta av de vackra stunderna.
– The good old days kan ju faktiskt betyda just det. Att dagarna på vår ålders höst blir de som blir riktigt bra, och inte, som vi kanske tolkar det, att vi har de bästa bakom oss.
Och hon har alltså forskningen på sin sida. Sambandet är tydligt mellan en hög må-bra-faktor och en existentiell medvetenhet. Mot slutet av 1900-talet gjordes många stora internationella studier om vad som påverkade hälsorelaterad livskvalité och man såg att den existentiella dimensionen var mycket viktig.
Utifrån resultatet bestämde WHO (världshälsoorganisationen) att ta fram en enkät för att mäta existentiell hälsa i relation till hälsorelaterad livskvalité. Enkäten var klar 2002 och har sedan översatts till hundra olika språk.
– Även om vi inte exakt vet vad det är som gör att människor som har någon form av tro mår bättre så kan vi använda de olika aspekterna av existentiell hälsa för att jobba aktivt med de olika beståndsdelarna, säger hon.
Det är inte helt fel att ha en liten bitterhetsburk.
Hennes kurser innebär att man samtalar utifrån de åtta teman WHO fann; hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, gemenskap och förundran. En viktig del av existentiell hälsa är att ha ett språk att uttrycka sig på och att prata om sådant människor tänkt på sedan begynnelsen som: vad gör vi här på jorden, vad är hopp, vad har jag för uppgift, finns det en högre mening, och vad kan det då vara?
– För att få i gång ett samtal kan man behöva hämta inspiration utifrån. Läsa dikter man tycker om eller som berör, sångtexter som lyfter något viktigt eller läsa olika religiösa och andliga texter. Vi behöver öppna dörrarna in till de existentiella frågorna och se livet för vad det är. Att det har både ljusa och mörka sidor.
Hon kallar sig lite skämtsamt bitterhetskonsult – övertygad som hon är att det är sunt att få vara bitter och besviken på att livet kanske inte blev precis som man tänkt.
– Det är inte helt fel att ha en liten bitterhetsburk där vi lägger ner det vi är bittra för. Då kan man titta ner i den ibland, vara lite bitter och sedan sätta på locket igen.
Att träna upp sin existentiella spänst handlar om att se livet för vad det är, att det är tufft att leva, men också om att förlika sig med det som är och det som blev.
– Vi kan inte påverka allt här i livet. Vissa saker är som det är och så får det också vara, säger Cecilia.
En annan känsla som är viktigt att omfamna är vemod. Den där milda, mjuka känslan som ibland smyger sig på. En känsla av att livet far förbi, att vi lever en stund, och sedan borta för evigt. Det är bra att känna vemod, till och med hälsosamt.
– Vi påminner oss om livets villkor och att prata om vad som är viktigt på riktigt. Det mår vi bra av.
8 existentiella teman
Tips på hur du kan jobba hemma eller i din förening:
Hopp
Att försöka känna optimism inför livet hjälper oss att må bättre. Även en liten låga kan bemästra mörkret. Att jobba med hopp, med sina förhoppningar om goda dagar och ett gott liv ända till slutet kan vara att titta på sina egna resurser och göra dem tydliga. Kanske ringa en vän, att bara med din närvaro påminna om att det finns hopp, att ge kraft att uthärda tills det svåra blir mindre svårt. Fundera på vad hopp innebär för dig? Leta efter temat hopp i fotoalbum, tidningar och minnen eller plocka ihop låtar du tycker är hoppfulla.
Förundran
Att tillåta sig att hänföras över livet, att hitta tillbaka till den känslan man kunde få som barn. Känna förundran över ett stilla blänk i en vattenpöl, ett lyckat kast på boulebanan, en tulpan som precis slår ut, ett barnbarn som leker med hunden. En wow-känsla inför livet. Hur kan du påminna dig själv att känna mer förundran? Finns det en sång som står för det? Sätt den som ringsignal på mobilen!
Meningen med livet
Skilj på meningen med och meningen i livet så blir frågan lite lättare. Meningen med livet kan vara en stor fråga och samtidigt en fråga om vad vi har varje dag. Att vara meningsfull för sig själv och andra. Träna dig att se vad du gjort idag, hämtat barnbarn på förskolan eller gett en slant till en insamling för gott syfte, det som är meningsfullt för dig själv och andra.
Helhet, fysisk och psykisk
Att vara i sin ålder, att känna att man är okej och acceptera sina starka och svaga sidor. Sluta jämföra dig själv med när du var i andra åldrar. Att skapa helhet handlar mycket om att lyssna på sina signaler, ta dem på allvar och agera, exempelvis lägga sig i soffan och vila med gott samvete. Eller tvärtom, att gå en promenad fast man inte är så sugen på att gå ut.
Harmoni
Att känna att jag får vara precis som jag är och inte behöver prestera som en 40-åring. Hitta sammanhang och situationer där du trivs. Hitta inre frid genom meditation, ett levande ljus till morgonkaffet eller en skogspromenad.
Kontakt
Att känna att man är en del av något större, ett vi. Göra något för andra, kanske ringa någon du vet ofta sitter ensam eller hjälpa till på Röda Korset. Att synliggöra sin egen funktion i världen.
Styrka
Att känna att man finns i ett större sammanhang ger kraft och perspektiv på det egna livet. Det kan vara allt från att vara en del i en seniorgrupp, ingå i en bokklubb som ger gemenskap eller en kör, att ens egen stämma tillsammans med de andras skapar något större.
Personlig tro
Att ha en egen orienteringskarta, kanske sammansatt av delar från olika religioner eller mixad med vänners och förebilders tankar. Prova att intervjua fram din egen trosbekännelse! Intervjua dina vänner, din partner: Vad betyder naturen för dig? Är människan ond eller god? Vad är lycka? Vad händer efter döden?
När du går igenom dessa olika teman så gör det i tre steg: tanke, känsla och handling:
- Första steget: Tankar och inspiration: Vad säger religioner, filosofier och olika ideologier om exempelvis dimensionen hopp? Vilka musiklåtar handlar om hopp, på vilket sätt? Dikter? Vad betyder begreppet hopp i mitt liv, konkret för mig?
- Andra steget: Kombinera tanke med känsla: Måla, dansa, skriv eller sjung! Uttryck vad hopp är för dig.
- Tredje steget: Praktiskt i vardagen: Hur kan jag använda triggers i min vardag för att påminna mig om hoppet? Kanske sätta en lapp på kylskåpet med en bild som symboliserar hopp.
Fyra tips på hur du kan få igång existens-samtal
- Byt bokcirkeln mot själscirkel. Träffa vänner, eller andra i din förening, och samla bra texter och låtar. Lyssna och diskutera dem utifrån de åtta temana. Bulla upp med god mat och gott att dricka.
- Starta en facebook-grupp för dig och dina närmaste vänner. Där bollar ni fritt och prestigelöst tankar kring de åtta perspektiven. Kan även vara en bra fortsättning på en studiegrupp i din förening.
- Prata existens med dina barnbarn. Koka kannan full med te och prata om döden, meningen och livet med barnbarnen. Många unga vill prata men har kanske svårt att prata med föräldrarna. Utgå från en gemensam upplevelse, gå på bio tillsammans och starta samtalet därifrån. Ibland kan det räcka med att säga ”jag har läst att det är viktigt att prata om vad hopp är, vad hoppas du på, om tre dagar, tre veckor, om tre år”: Eller att prata om förundran ”Vad tycker ni är wow i tillvaron?” Prata också om att livet går upp och ner, att det innehåller båda mörka och ljusa sidor.
- Existentiellt schema hela veckan. Ta en dag i taget och fundera inom varje givet ämne.
Utvecklingsvecka:
Måndag: Hoppets dag – hur kan jag öka känsla av hopp? Vad hjälper dig att känna hopp?
Tisdag: Helhetens dag – vad gör att du känner att du ingår i en helhet? Vad är din plats i livet? Din uppgift? Nu? Då? Framåt?
Onsdag: Meningsfullhetens dag – hur kan jag exempelvis göra något gott för en annan?
Torsdag: Personlig tro-dag – fundera, ensam eller tillsammans med andra, vad är din grundinställning till livet?
Fredag: Existentiell styrka- och kontaktdag – här bakar vi ihop de två dimensionerna Styrka och kontakt).
Lördag: Förundran – ställ in sökljuset på skönheten i vardagen, ta fram favoritkoppen, närstudera en blomma.
Söndag: Harmoni – njut och känn dig nöjd med det du gjort under veckan (även om du tycker att du inte gjort något alls). Att tänka på temana och på din existentiella hälsa är första steget i det som gynnar ditt välbefinnande.
Text: Hanna Nolin
