Så kan vi stoppa ålderism

Ålderismens diskriminering blir synlig för allt fler. Men hur ska insikterna leda till handling och verklig förändring? Attityd65plus har ett svar.

Attityd65plus är arvsfondsprojektet som SPF Seniorerna Tyresö har drivit under två års tid.
Nu går man i mål genom att skapa en gedigen utbildning tänkt för alla som vill veta mer om hur ålderismen fungerar. Och hur den kan angripas.
– Kunskap är makt. Ska man slå hål på ålderismen och åldersdiskrimineringen måste man veta vad det handlar om, säger Ewa Kardell som är ordförande för SPF Seniorerna Tyresö.
Utbildningen består av ett kursmaterial som går igenom hur ålderism uppstår, vilka uttryck den tar sig och vilka följderna blir. Under hösten finns utbildningen tillgänglig på SPF Seniorernas hemsida.

– Den kommer att ge dig som senior både kunskap och stöd att bli expert på hur du kan motverka ålderism i din egen vardag, säger en entusiastisk Ewa Kardell.
Den digitala utbildningen ska vara kostnadsfri. Upplägget ska passa enskilda såväl som grupper och föreningar. Exempelvis ska föreningar i SPF Seniorerna kunna starta utbildningar med hjälp av materialet.
– Projektet handlar om att alla i sin vardag ska lära sig att känna igen ålderismen och kunna motarbeta den, säger Ewa Kardell.

Bakom ligger drygt två års intensivt arbete där medarbetarna inom projektet har samlats och utbytt erfarenheter.
Cecilia Elander från CE Medvetna Perspektiv AB och Timi Lindeman från ADMAX har hjälpt projektet att formulera materialet och tagit fram den digitala lösningen. En styrgrupp med medlemmar ur SPF Seniorerna Tyresös styrelse har också deltagit aktivt under hela projektets gång.
– Vi har dessutom löpande byggt upp materialet på kunskap genom större sammankomster med SPF-medlemmar och med föreläsningar av landets främsta experter, berättar Ewa Kardell.

Bland sådana profiler återfinns forskare och debattörer som Håkan Jönson, Lars Andersson, Marie Åsberg och Lennarth Johansson. Även äldreminister Anna Tenje (M) har visat intresse.
– Attityd65plus-projektet är ett fantastisk intressant och viktigt arbete. Ålderism är något som är för okänt och alldeles för utbrett, säger Anna Tenje.
Tanken är att alla föreningar kan ta del av utbildningen via förbundets hemsida.
– Det är extremt viktigt att fler lär sig genomskåda ålderismens attityder. De gör ju att många isolerar sig för att de inte känner att de duger vilket förstås ofta påverkar både den psykiska och fysiska hälsan negativt, säger Ewa Kardell.
Men projektet stannar inte vid att intresserade och engagerade seniorer ska kunna gå utbildningen. Att nå ut till äldreomsorgen i Sverige är också prioriterat för Attityd65plus.

Ewa Kardell som har 20 års erfarenhet som chef inom äldreförvaltningen i Haninge kommun och som nu sitter med i Tyresös kommunala pensionärsråd (KPR) tror att intresset ute i samhället för att förstå och motverka ålderism är på uppgång.
– Man förstår att det finns ett win-win-läge om man tar tag i egna fördomar. När vi stämmer av intresset för att gå utbildningen i Tyresö kommun är gensvaret jättebra. Man inser att det ger en möjlighet att förbättra verksamheten.
Utbildningen för äldreomsorgspersonalen är upplagd så att den bara tar ungefär tre timmar att genomföra.
– Jag tror att många kommuner kommer att haka på. Det är tre extremt effektivt använda timmar. Vi kan garantera att det blir roligare att jobba och att de äldre kommer att må bättre.
Det är en utmärkt idé att ta upp frågan i det kommunala pensionärsrådet och föreslå eller till och med begära att äldreomsorgspersonalen ska ta del av utbildningen.
– Nu finns det en samlad kunskap om hur man upptäcker åldersdiskriminering i omsorgen och hur man motverkar den. Den chansen bör man inte missa.

Så hur går det till? Senioren har gått igenom kursen:

Först och främst – ålderism sker på flera nivåer, konstaterar Attityd65plus i kursmaterialet.

Den sitter i strukturer i samhället, i kulturen och i mötet mellan människor men också i den enskilda individen när han eller hon mer eller mindre medvetet tar till sig samhällets ålderistiska synsätt – och sedan agerar utifrån dessa i sitt liv.

Steg för steg gör utbildningen att man i sin vardag blir allt skickligare i att känna igen olika uttryck av ålderism. De olika stegen tas genom fyra så kallade moduler. Texter, filmer, föreläsningar – och frågor att fundera över själv och sedan diskutera i grupp är bärande inslag i pedagogiken.

I den första delen får man veta mer om vilka uttryck ålderism kan ta, vilka som drabbas och i vilka sammanhang.
Här pekas fyra viktiga varianter ut – strukturell, kulturell, mellanmänsklig och personlig ålderism.

Strukturell ålderism exemplifieras med nio företeelser i samhället, exempelvis när sjukvården prioriterar yngre patienter eller använder ålder som en faktor för att bestämma vem som är värdig att få behandling.

Kulturell ålderism kan vara när musik- och kulturevenemang marknadsförs med bilder av uteslutande unga människor. Eller när arkitektur och stadsplanering inte tar hänsyn till äldres behov genom brist på bänkar eller offentliga toaletter.

Mellanmänsklig ålderism kan vara att äldre personer tilltalas på ett överdrivet förenklat sätt som till ett barn. Eller genom användningen av åldersrelaterade skämt som förminskar äldres erfarenheter vilket i sin tur bidrar till en kultur av respektlöshet.
Det kan också handla om ett kroppsspråk som visar irritation eller otålighet när en äldre person talar eller rör sig långsamt.

Kursen listar också en lång rad situationer och exempel. Vården och medierna är två viktiga scener att genomskåda:

När vårdpersonal baserar sin behandling eller kommunikation på stereotyper om åldrande kan det leda till att äldres verkliga behov och önskemål förbises eller missförstås.

Nyhetsreportage beskriver återkommande att åldrande befolkningar utgör en sorts tidsinställd demografisk bomb, vilket leder till att äldre betraktas som en ekonomisk börda snarare än som värdefulla och bidragande medlemmar av samhället.

Den fjärde formen är kanske den mest bedrägliga och tragiska – den personliga ålderismen. Här får vi lära mer om hur lätt hänt det är att man begränsar sig själv. Kursmaterialet listar inte mindre än 18 exempel, bland dem:

• När en äldre person undviker att använda ny teknik eller lära sig nya färdigheter på grund av en övertygelse om att ”gamla hundar inte kan lära sig sitta”, trots intresse och kapacitet.
• Eller när man accepterar sämre service eller behandling på grund av en tro att man inte kan förvänta sig mer vid sin ålder.
• Tendensen att förklara alla hälsoproblem med åldrandet, i stället för att söka medicinsk rådgivning eller behandling.

Kursens andra del ringar in olika konsekvenser av ålderismen, för individen och för samhället.
Den tredje delen ger verktyg för hur man kan upptäcka ålderismen. Ett effektivt verktyg är att vara uppmärksam på språkbruket.
Ta till exempel användningen av uttrycket ”du är så pigg för din ålder” som ju antyder att förväntningarna på äldres energi och kapacitet är låga. Ett annat exempel är då äldre personer omtalas som ”söta” eller ”gulliga” när de uttrycker sina åsikter.

Man kan också upptäcka den försåtliga ålderismen genom att lägga märke till vad kursmakarna kallar kontrastverkan. Med det menas att man gör jämförelser av behandlingen av olika åldersgrupper, exempelvis inom vården: När en ung och en äldre person med liknande symtom behandlas olika genom att den yngre erbjuds omfattande utredningar medan den äldre helt enkelt avfärdas med åldersrelaterade antaganden. Diskrimineringen är uppenbar.

Den fjärde och sista modulen i kursen handlar om hur man kan utveckla sin motståndskraft och verkligen göra motstånd när man möts av ålderism. Grunden är att man tar hand om sig själv, inte minst genom att stå upp för sina behov och för rätten att bli väl behandlad i olika sammanhang. Men hur?

• Ju mer du kan om ålderism desto lättare blir det att identifiera om du eller någon annan blir utsatt och då kunna påtala eller sätta gränser för den diskriminerande behandlingen, som det står i kursmaterialet.

Mer kunskap är alltså nummer ett. Och ökar man sin egen medvetenhet är chansen stor att man också påverkar andra.

• Genom att du för vidare din kunskap bidrar du till ökad medvetenhet om ålderism, och förhoppningsvis minskad risk att människor agerar ålderistiskt.

Det finns många sätt att lära sig, tipsar Attityd65plus:
Sök på ålderism på internet för att hitta till exempel artiklar, forskning och forum som tar upp ämnet.
Ett annat är att prata med familj, vänner eller medlemmar i din seniorförening. De kan ha kunskap att dela med sig av eller egna personliga erfarenheter. Att reflektera tillsammans med andra är ett sätt att utbilda sig, men också ett sätt att stärka förmågan att motverka ålderism i sin egen vardag. 

Den som går kursen kommer alltså att få reflektera en hel del kring sin egen situation. En diskussionsfråga lyder just ”Vilka personer i ditt liv vill du utbilda när det gäller ålderism?”

Exempelvis kan man tänka så här i mötet med vården:

• Det kan vara viktigt att lära ut det du vet till exempelvis din husläkare. Många seniorer vittnar om att de känner sig ålderistiskt behandlade i vården. Om du på ett vänligt men tydligt sätt upplyser din läkare om vad ålderism är, och ger konkreta önskemål om hur du vill bli bemött ökar sannolikheten att dina vårdbesök känns trevligare och framför allt gagnar din hälsa på bästa sätt. Dessutom kommer läkaren förhoppningsvis att ta med sig sin nya kunskap i kontakterna med andra patienter.

Kommentera