Inga svenska seniorer i EU-parlamentet

När det nyvalda Europaparlamentet går till sin första hösttermin är den svenska bänken nästan helt utan seniora krafter.

Seniorens sammanställning av de valda ledamöternas ålder visar att ingen når upp till 65-årsstrecket. Äldst är Heléne Fritzon (S), 63.
Därefter kommer Dick Erixon (SD) och Isabella Lövin (MP), båda 61. På tredje plats kommer Per Holmgren (MP) och Jonas Sjöstedt (V), 59 fyllda när valet ägde rum den 9 juni.
Ytterligare fyra ledamöter har passerat 50. Sju ledamöter är 40-plussare.
Fem ledamöter är mellan 31 och 39 år. 31-åringarna Emma Wiesner (C) och Sofie Eriksson (S) är yngst.
Genomsnittsåldern bland de 21 svenska ledamöterna stannar därmed på 47,1 år.

Frågan är då vilken betydelse som parlamentarikernas förhållandevis låga ålder och därmed begränsade livserfarenhet kan få för förmågan att se samhällsfrågor också utifrån ett seniorperspektiv.
– Det är olyckligt. Beslutsfattandet i ett parlament mår alltid bäst av att olika perspektiv och erfarenheter finns med i diskussionerna, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson och fortsätter:
– Besluten blir helt enkelt bättre om också äldres livserfarenhet finns med. Seniorer har upplevt stora samhällsförändringar och genomlevt många kriser och katastrofer och det ger en viktig kompetens som yngre av naturliga skäl inte kan ha i samma grad.

Eva Eriksson är kritisk till att de svenska partierna inte prioriterar sina nomineringar så att också seniorer kan ta plats i det viktiga Europaparlamentet.
– Med fler seniorer i beslutande församlingar skulle vi säkra ett rättmätigt intresse och engagemang för frågor som rör livsvillkoren för den växande gruppen seniorer. Vi står inför stora utmaningar när det gäller seniorers ekonomi, vård, omsorg och boende, såväl i Sverige som i Europa.

Dagens ojämlika fördelning mellan yngre och äldre innebär också en oroande demokratisk obalans, menar Eva Eriksson.
– Inte minst med tanke på den stora andel som äldre utgör av befolkningen och väljarna. Drygt 28 procent av Sveriges röstberättigade har fyllt 65 år.
Vi pratar om mer än två miljoner människor, inskärper Eva Eriksson.
– De som väljs in i Europaparlamentet ska i första hand vara en representation av folkets åsikter och idéer. Men om de folkvalda församlingarna inte något så när avspeglar hur befolkningen ser ut kommer förtroendet för dem att urholkas. Det är ett hot mot den representativa demokratin.
Tar inte de svenska partierna detta på tillräckligt allvar?
– Jag tror inte att partierna lägger in sådana aspekter när man nominerar sina kandidater. Men i så fall glömmer man den representativa demokratins värdegrund.

Det finns också en annan negativ effekt av äldres underrepresentation, menar Eva Eriksson. Den förstärker ålderismen i samhället.
– När seniorer saknas i de folkvalda församlingarna uppfattas äldre alltför ofta som ett kollektiv, som något av en grå massa som inte har kompetens nog för att sitta i Europaparlamentet. Det blir en ond cirkel.

Oavsett ledamöternas ålder kommer SPF Seniorerna att bevaka vad parlamentet i allmänhet och de svenska parlamentarikerna i synnerhet ”får gjort” i äldrefrågor under mandatperioden som löper fram till 2029.
För att ge parlamentarikerna ett bra underlag har SPF Seniorerna tillsammans med AGE (en sammanslutning av europeiska äldreorganisationer) tagit fram en rad krav som också fördes fram under försommarens valrörelse.

Kraven kommer att bifogas till ett personligt brev som Eva Eriksson kommer att skicka till var och en av de valda ledamöterna.
– Jag kommer också att påminna om vikten av att man bekämpar åldersdiskriminering på Europanivån. Ska vi klara demografins utmaningar med allt fler äldre måste äldre själva inkluderas på ett helt annat sätt än vad vi ser idag. Det gäller såväl i Sverige som i Europa.

SPF Seniorerna försökte i valrörelsen uppmuntra väljarna att kryssa äldre kandidater i hopp om att få in fler seniorer. Men effekten uteblev.
Varför bryr sig inte väljarna om att använda möjligheten att kryssa in äldre?
– Jag tror att det handlar om att informationen om kryssningsverktyget är för dålig. Här måste nog Valmyndigheten och partierna tänka till så att verktyget blir effektivare, säger Eva Eriksson.

Kommentera