Det finns legitimerad vårdpersonal att tillgå i Sverige – men långt ifrån alla är sysselsatta i sin yrkesroll. Det kostar samhället många miljarder.
Den slutsatsen drar Nationella vårdkompetensrådet som på måndagen (3/6) presenterade sin plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.
Under 2021 var drygt 13 000 sjuksköterskor inte sysselsatta i sin yrkesroll, visar analysen. En kompetensförlust som enligt rådets beräkningar motsvarar en uppskattad samhällskostnad på 5,5 miljarder kronor.
– Det kan finnas flera orsaker till varför man väljer att lämna sin yrkesroll inom hälso- och sjukvården. Bristande arbetsförhållanden är en av orsakerna och det är djupt oroande för kompetensförsörjningen, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande i rådet i en kommentar.
Lösningen är inte att utbilda fler som sedan väljer att lämna, utan i stället att arbeta systematiskt med arbetsmiljön:
– Personalen står ofta ensamma kvar med patienterna och förväntas prioritera i verksamheten. Vårdpersonalen behöver ökat stöd i att prioritera rätt arbetsuppgifter, så de får ett rimligt uppdrag och orkar jobba kvar, säger Ann-Marie Wennberg Larkö som också är professor vid Sahlgrenska akademin och direktör med ansvar för Life Science i Västra Götalandsregionen.
Vårdkompetensrådet har särskilt kartlagt tillgången på 7 av vårdens 22 legitimationsyrken: sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Av dessa har antalet anställda läkare, röntgensjuksköterskor och psykologer ökat kontinuerligt i förhållande till befolkningen medan övriga fyra grupper har minskat.
Resurser
Nationella vårdkompetensrådet har på regeringens uppdrag tagit fram 25 förslag till insatser för att förbättra kompetensförsörjningen i Sverige.
Förslagen handlar bland annat om att säkerställa tid och resurser för kompetensutveckling och ge ökad möjlighet till karriärvägar för att attrahera, utveckla och behålla personal.
Seniora medarbetare
11 av 25 förslag på insatser i Vårdkompetensrådets nationella planen för vårdens kompetensförsörjning 2025-2028 är riktade till regioner och kommuner. De handlar om att förbättra arbetsmiljön och ge hållbara förutsättningar för vårdprofessionerna.
Bland annat gäller det att ge förutsättningar för fort- och vidareutbildning, att få seniora medarbetare att jobba kvar, introduktions- och mentorsprogram för nyexade och att stödja personalen i prioriteringar av arbetet.
Medicinsk kompetens
På ledningsnivå trycker Vårdkompetensrådet på att kommunerna bör se till att medicinsk kompetens finns på alla ledningsnivåer.
Nationella vårdkompetensrådet
Har i uppdrag av regeringen tagit fram förslag på en nationell plan för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Uppdraget har delredovisats till regeringen i juni och december 2023 och slutredovisas nu.
Här finns den fullständiga planen: ”Förslag till en nationell plan för hälso-och sjukvårdens kompetensförsörjning”.
I samband med överlämnandet av utredningen den 31 maj fick Vårdkompetensrådet sitt uppdrag förlängt och utökat.
Det gäller till och med 28 februari 2025 och innebär att ta in synpunkter på kompetensförsörjningsplanen och se till att samordna sjukvårdsaktörerna så att de kan följa planen, skriver Dagens Medicin.
