Även om arbetslivet plötsligt skulle bli jämställt i dag så skulle det ta 40 till 50 år tills kvinnor och män får lika mycket i pension. Det visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten.
Ska Sverige nå målet om ekonomisk jämställdhet krävs förändringar både i och utanför pensionssystemet, konstaterar Malin Allert, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
– Pensionen speglar inkomsterna under arbetslivet. Vi har de största skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner av alla nordiska länder. Framför allt beror det på ett ojämställt arbetsliv men vi ser också att pensionssystemet skulle kunna kompensera för könsskillnaderna på arbetsmarknaden mer än i dag, säger Malin Allert.
Gapet i inkomster mellan kvinnor och män över 65 år har varit runt 30 procent under lång tid. Den senaste statistiken från 2022 visar 28 procents skillnad.
Det är en större skillnad än bland yngre kvinnor och män.
Många skäl
Myndighetens analys pekar ut en lång rad orsaker:
• Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
• Det finns en löneskillnad på 4,5 procent mellan kvinnor och män
• Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid.
• Kvinnor har i genomsnitt ett tidigare utträde från arbetslivet.
• Föräldraledigheten (inklusive vab för att vårda sjuka barn) är ojämnt fördelad.
• Kvinnor är i högre utsträckning sjukskrivna.
• Det är vanligare att kvinnor helt står utanför arbetskraften.
• Kvinnor studerar längre.
Feltänkt på 90-talet
Det behövs åtgärder i syfte att eliminera könsskillnader i arbetslivet och jämna ut fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, slår myndigheten fast i ett pressmeddelande.
– När vårt nuvarande pensionssystem utformades på 1990-talet trodde man att arbetslivet och inkomsterna skulle jämnas ut snabbare, så att pensionerna också skulle jämnas ut, säger Sara Andersson, också utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
– Men den förändringen har visat sig gå långsamt och därför minskar också pensionsgapet långsamt.
Pensionssystemet
Dessutom har tjänstepensioner och kapitalinkomster ökat i betydelse för pensionärernas inkomster.
Faktum är, konstaterar myndigheten i sin analys, att pensionssystemet är konstruerat på ett sätt som gör att det bidrar till att upprätthålla skillnader mellan kvinnor och män.
Det är tjänstepension, allmän inkomstgrundad pension och kapitalinkomster som bidrar mest till skillnader i inkomster mellan äldre kvinnor och män.
Tjänstepensionen
När det gäller tjänstepensionerna ökar de inkomstgapet bland personer över 65 år med 14 procent. Kvinnor får i genomsnitt hälften av det männen får från tjänstepensioner.
– Fler män än kvinnor har inkomster på nivåer som gör att de får högre avsättningar till tjänstepensionen, vilket alltså innebär att män tjänar mer på tjänstepensionens konstruktion, säger Malin Allert.
Räcker inte med skatter
Vad görs då i dagens läge? Mest utjämnande är skatterna, men även grundskyddet och änkepensionen minskar skillnaden, visar rapporten.
Men det räcker uppenbarligen inte tillräckligt långt om jämställda pensioner ska bli verklighet.
– Vi ser att vi behöver en översyn av pensionssystemet som tar hänsyn till jämställdhet för att inte förstärka könsskillnaderna i arbetslivet, säger Malin Allert.
Stort behov av åtgärder
Redan 2017 antog Pensionsgruppen en handlingsplan för jämställda pensioner. Det är mot den bakgrunden som Jämställdhetsmyndigheten har analyserat pensionssystemet ur ett jämställdhetsperspektiv.
Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att varje år redovisa resultat av åtgärder inom jämställdhetspolitiken.
Här hittar du hela rapporten ”Ett jämställt pensionssystem”.
SPF Seniorerna: Så kan pensionerna bli jämställda
– Det är positivt att fler ställer sig bakom vårt krav om en översyn av hela pensionssystemet. Det behövs av flera anledningar – inte minst eftersom den allmänna pensionen efter ett långt arbetsliv blir lägre än förväntat.
Det säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson i en kommentar till Jämställdhetsmyndighetens rapport.
Jämställda pensioner bör främst åstadkommas genom ett jämställt arbetsliv, arbetsmiljösatsningar och lika löner, anser SPF Seniorerna.
En annan viktig faktor är att trygghetssystemen på arbetsmarknaden behöver fungera bättre och nå högre åldrar än idag. Där har parterna ett stort ansvar, understryker Anna Eriksson.
– Vi ser framför allt två saker som snabbt kan stärka kvinnors pensioner. Dels en minskning av förskottet i den allmänna pensionen, dels ett statligt efterlevandeskydd för seniorer. Båda delarna skulle gynna kvinnor i högre utsträckning än män och även skapa rättvisa och rimlighet.
Dessutom är det är framför allt för kvinnor som arbetsinsatserna lönar sig dåligt i pensionskuvertet, poängterar Anna Eriksson.
– Återigen, arbete måste löna sig mer för pensionen än vad som är fallet idag.
SPF Seniorerna ställer sig också frågande till att ta med kapitalinkomster i studier om pensioner.
– De har inte något med pensionssystemet att göra, inte heller eventuella löneinkomster bland seniorer.
