Bra kondis i unga år kan minska risken för åderförkalkning långt senare i livet. Det visar ny forskning.
Ett internationellt forskarlag har undersökt om fysisk form i tonåren är kopplat till åderförfettning långt senare i livet.
Det skulle i så fall tyda på att det kan vara en mekanism bakom kopplingen till hjärt-kärlsjukdom.
Forskarna har kombinerat information från det svenska mönstringsregistret och en stor befolkningsstudie om hjärt- och lunghälsa. För nästan 9 000 män som deltog i befolkningsstudien fanns också data från när de mönstrade för värnplikt under åren 1972 till 1987.
Senare i livet
Studien visar att både god kondition och god muskelstyrka i ungdomen är kopplat till lägre risk för åderförfettning i hjärtats kranskärl nästan 40 år senare.
– Våra resultat stärker bilden av att en god fysisk form är kopplat till hälsoutfall långt senare i livet, säger forskaren Pontus Henriksson vid Linköpings universitet.
Han tycker att studiens resultat är oroande eftersom det finns en tydlig global trend att ungdomar har sämre kondition nu än när studiens deltagare var unga på 1970- och 1980-talen.
– Därför tror jag att de här fynden kan vara ännu viktigare för de som växer upp nu, säger Pontus Henriksson.
Befolkningsstudie i botten
Forskarna har utgått från befolkningsstudien SCAPIS, som rekryterar och utreder hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män mellan 50 och 64 år. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för hjärtsjukdomar.
För nästan 9 000 män som deltagit i befolkningsstudien fanns data från mönstring under åren 1972 till 1987.
Männen i studien om fysisk form i unga år och senare åderförfettning har följts under i genomsnitt 38 år.
Eftersom endast män omfattades av värnplikten i Sverige vid den aktuella tiden har forskarna bara kunnat undersöka sambandet mellan fysisk form och åderförfettning hos män. Det går därför inte att dra slutsatser om hur sambandet ser ut hos kvinnor.
Studien är publicerad i British Journal of Sports Medicine.
Det har man undersökt
I studien har forskarna undersökt hjärtats kranskärl, som förser hjärtmuskeln med blod, med avancerad datortomografi. De studerade även två olika typer av plack i kranskärlen. Plack med inlagring av kalcium är enkla att mäta.
– Vi mätte inte bara kalcifierade plack i kranskärlen utan även icke-kalcifierade plack, som anses vara mer problematiska. De kan vara mer benägna att brista vilket kan orsaka hjärtinfarkt. De har också en sämre prognos, säger forskaren Angel Herraiz-Adillo vid Linköpings universitet.
Forskarna undersökte också åderförfettning i de stora artärerna från hjärtat upp till hjärnan med ultraljud.
