Det råder stor brist på trygghetsboenden i landet. För att de ska byggas behövs någon som tar tag i det. Riksbyggen kan vara den medspelare seniorerna behöver.
De närmaste 40 åren kommer vi att se en fördubbling av svenska medborgare som är över 80 år.
Alla är överens om att det ställer helt nya krav på samhället och boendet. Det behövs boenden som både är attraktiva att flytta till och byggda för att bli äldre i.
Men ofta saknas kapacitet, resurser och kompetens i kommunen för att planera och genomföra ett så komplext byggprojekt.
Vad gör man om man sitter som SPF Seniorernas representant i pensionärsrådet i en kommun där det inte byggs trygghetsbostäder – trots ett uppenbart behov?
– Kontakta Riksbyggen och bjud in oss för att presentera hur vi arbetar med trygghetsboenden i form av en kooperativ hyresrättsförening, föreslår Ulrika Nyström, tillförordnad chef för affärsområde Bostad på Riksbyggen.
Vad kan ni göra?
– Vi har ett koncept för trygghetsbostäder som vi kan presentera för kommunens representanter och för pensionärsorganisationer.
Vad måste finnas på plats för att det ska vara intressant för er att gå in och verkligen bygga trygghetsbostäder?
– Det behöver finnas intresse och vilja hos kommunen att samarbeta med en partner för att möjliggöra ett trygghetsboende i en kooperativ hyresrättsförening. Det kan vara intressant för en kommun som vill ha ett alternativ till att bygga själv men ändå ha kvar inflytande och insyn.
Det bör också finnas en tydlig bild av hur efterfrågan hos målgruppen ser ut för att ett samarbete ska vara aktuellt, fortsätter Ulrika Nyström.
– En tredje sak är att eftersom den boende vanligtvis bara betalar en medlemsinsats på 100 kronor måste kommunen ge kommunal borgen för föreningens finansiering.
I dag finns 35 föreningar i lika många kommuner som är bildade enligt Riksbyggens modell. Sammanlagt har cirka 3 500 bostäder kommit till i form av trygghetsboenden men också särskilda boenden.
Varför är Riksbyggen så intresserat av att bygga trygghetsbostäder?
Förklaringen är historisk, enligt Ulrika Nyström.
– Under 1990-talet skedde en omdaning av ansvaret för äldrevården som flyttades över från landstingens regi till ett kommunalt ansvar. Kommunerna sökte efter lösningar på att få till moderna och värdiga boenden och i det sammanhanget kontaktades Riksbyggen.
Till att börja med var fokus på nybyggnad och ombyggnad av äldreboenden till moderna vård- och omsorgsboenden.
– Men under senare år har ett stort intresse väckts för trygghetsboende för att minska ensamhet och ge möjlighet till ett fortsatt aktivt liv. Många kommuner ser att denna form av boende gör att människor bibehåller sin självständighet och kan bo kvar hemma under lång tid.
Särskilt koncept
Riksbyggen har arbetat med kooperativa hyresrättsföreningar under 30 år. Ur den erfarenheten har man utvecklat ett särskilt koncept för trygghetsboenden som man kallar Vivum. I korthet fungerar det så här:
* Kommunen och Riksbyggen bildar gemensamt en kooperativ hyresrättsförening som äger fastigheten och hyr ut lägenheter till sina medlemmar.
* De boende blir medlemmar i föreningen när de tecknar sitt hyreskontrakt och betalar en medlemsinsats på oftast 100 kronor.
* I styrelsen sitter representanter för kommunen, Riksbyggen och hyresgästerna.
* Föreningens fastighetsprojekt finansieras med lån där kommunens åtagande är att säkerställa en kommunal borgen.
* Hyresnivån bestäms av styrelsen och eventuella överskott går direkt tillbaka till föreningen och dess medlemmar.
Riksbyggen
Grundades för 80 år sedan. Ett kooperativt företag med 2 500 anställda som förvaltar 200 000 bostadsrätter i 4 400 bostadsrättsföreningar och 100 000 hyreslägenheter runt om i Sverige. Har 60 kontor över hela landet. Målet är att skapa attraktiva och hållbara bostäder för alla
