Kompensationen till 57-orna ska vara skattefri och utbetalningen görs 1 juli. Det framgår av en lagrådsremiss från regeringen.
Regeringen försöker en gång för alla att lösa ut den glödheta frågan om den beskattning som under fjolåret drabbade seniorer födda 1957.
Politikernas misstag ledde till att den drabbade årskullen fick betala i genomsnitt cirka 24 000 kronor för mycket i skatt under 2023.
I fredags (16/2) kom beskedet att regeringen har skickat förslaget om kompensation till Lagrådets jurister för en sista granskning.
I lagrådsremissen föreslås också en höjning av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget för att personer födda 1959 inte ska drabbas på samma sätt.
Hårt motstånd
Att 57-orna ska kompenseras är inte någon nyhet. Beskedet kom i budgetpropositionen för 2024, efter en lång tid av påtryckningar från inte minst SPF Seniorerna.
Men det är nu som detaljerna ska låsas fast. Bland annat att det inte kommer att krävas någon ansökan för att ta del av kompensationen, och att utbetalning ska göras via skattekontot från 1 juli 2024.
– Det ska löna sig att jobba och att ha jobbat. Personer födda 1957 har rätt till kompensation för den skattesänkning de inte fått, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en kommentar.
Förslaget beräknas kosta 3,2 miljarder kronor 2024.
För att samma situation inte ska inträffa för personer födda 1959 föreslås alltså även att höjningen av åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget till 67 år skjuts upp från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.
Det förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 3,7 miljarder kronor 2026.
Arbetsgivaravgiften
SPF Seniorerna har tidigare i år också krävt kompensation för de 57-or som under fjolåret har betalat in full egen- och arbetsgivaravgift.
Detta trots att personerna i fråga dels inte kunnat ta del av försäkringar på arbetsmarknaden under förra året, dels skulle ha haft en lägre avgift från att de når pensionsåldern.
– Detta menar vi är mycket motsägelsefullt, och något som också riskerar att drabba även årskull 1959 om ett par år. I båda fallen menar vi att regeringen bör återkomma med förslag kring såväl ränta som för höga avgifter, kommenterade SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson i en debattartikel.
– Precis som staten kan kräva ränta i samband med återkrav i skattefrågor bör det omvända gälla här.
Blankt nej
Men här går regeringen inte 57-orna tillmötes, något som finansminister Elisabeth Svantesson klargjorde i en interpellationsdebatt i riksdagen (6/2).
– Jag är glad för att vi fick med 3 miljarder för att kompensera de personer som är födda 1957. Vi har inte för avsikt att göra det vad gäller arbetsgivaravgifterna.
– När det gäller egenavgifterna har jag förståelse för att det påverkar en del individer som har eget företag. Men vi har prioriterat de 3 miljarderna till individerna.
Oklara besked
Olyckligt tyckte Sofie Eriksson (S) som sa sig ha pratat med många av dem som har drabbats.
– De har själva tagit kontakt med både Skatteverket och Pensionsmyndigheten flera månader efter att beslutet togs och ändå fått olika svar om vad som gäller för just arbetsgivaravgiften.
– Det kanske är anekdotisk bevisföring, men min bild är att det verkligen inte har varit tydligt. Och om det inte vore ett problem över huvud taget kan man fundera på varför organisationer som Svenskt Näringsliv, SKPF, SPF Seniorerna och Företagarna allihop i olika remissyttranden lyfter upp det här som just ett problem, argumenterade Sofie Eriksson som är suppleant i riksdagens skatteutskott.
Fråga om tillit
Eva Eriksson har i en debattartikel välkomnat att ordningen återställs för 57-orna och att misstaget inte kommer att upprepas med 59-orna. Men hon ser också att ytterligare saker saknas i förslagen som nu blir verklighet.
– Det är en stor brist att inga särskilda informationsinsatser planeras om hur och när återbetalningen kommer att ske. Vi menar att god information är en tillitsfråga, men också viktigt för att de berörda ska kunna planera sin ekonomi.
SÅ MYCKET BETALAS TILLBAKA
Enligt preliminära beräkningar i lagrådsremissen kommer 57:orna kompenseras så här.
Fastställd förvärvsinkomst – kompensation
100 000: 11 993 kronor
200 000: 20 536
300 000: 27 984
400 000: 34 819
500 000: 36 205
600 000: 36 205
750 000: 35 030
1 000 000: 27 534
Beräknat på genomsnittlig kommunalskatt, 32,24 procent.
Källa: Finansdepartementet.