”Det är skillnad på medborgardialog och samarbetsråd. Här råder en viss begreppsförvirring i kommunerna”.
Det säger Malin Wennberg när hon nagelfar de fyra nejsägande kommunernas motiveringar för att inte vilja ha pensionärsråd.
Hon är SPF Seniorernas projektledare för att stärka och utveckla SPF-representanternas uppdrag i pensionärsråden runtom i landet.
– Det låter bra att säga att alla ska få komma till tals i en dialog. Men en medborgardialog har man i specifika frågor och då är det de personer som sitter i rummet som framför sina egna åsikter.
– Ett samarbetsråd däremot ska innebära en långsiktig och löpande dialog med de grupper i kommunen som har ett stort behov av kommunens tjänster. Då bör man ha en representativ struktur.
Rådet ska också vara till för frågor av strategisk och övergripande karaktär, betonar Malin Wennberg.
– De tydligaste grupperna med behov av kommunens tjänster är äldre och funktionshindrade. Det är också därför de flesta kommuner har pensionärsråd och funktionshinderråd idag.
Man kan ana att det saknas en medvetenhet hos politikerna i de fyra kommunerna om den äldre gruppens speciella situation:
– Äldre har ett stort behov av kommunens tjänster och det är därför det behövs ett pensionärsråd. Det är en mellanhand mellan de som använder kommunens tjänster och kommunen själv. Det går inte att säga att alla intresseorganisationer och målgrupper har samma behov, argumenterar Malin Wennberg.
Viktigt att förstå för såväl politiker som seniorer är att pensionärsråden idag inte främst är ett sätt att komma till rätta med en underrepresentation i de politiska församlingarna.
– Det handlar mer om att politikerna behöver inse behovet av att ha en effektiv och löpande dialog med de grupper som kommunen har ett stort ansvar för och som har ett stort beroende av kommunen. Det är värdefullt för båda parter.
Inte minst värdefullt för kommunens beslutsfattare är att få insikter i hur det är att leva som senior i kommunen.
– Självklart är alla individer olika, även när vi blir äldre. Men det är just därför som pensionärsrådet ska ha ett brett äldreperspektiv. Så kan vi bidra till underbyggda och bra beslut.
Ett motiv för motsträviga politiker borde vara att pensionärsrådet är en bra arena för förankring.
– Ett väl fungerande pensionärsråd innebär en win-win situation. Om kommunen i ett tidigt skede förankrar förslag bland de det berör skapar det förtroende. På köpet får man ofta en mycket smidigare process framåt mot beslut och genomförande.
Läs också: Tuff kamp för seniorråd
Men vad gör man om ett pensionärsråd inte fungerar effektivt?
– Helt enkelt sätter sig ner och diskuterar vad som måste ändras. Vi som seniororganisationer har ett stort ansvar att se till att arbetet i pensionärsråden fungerar som det är tänkt.
SPF Seniorerna är en partipolitiskt obunden organisation. Det är helt grundläggande och mycket viktigt att vara klar över, säger Malin Wennberg.
– I pensionärsrådet ska vi vara en röst för alla kommunens seniorer.
Pensionärsråd eller seniorråd?
I de allra flesta kommuner heter det pensionärsråd, i vissa seniorråd och i andra kommuner något helt annat.
– Det finns hur många namn som helst på dessa råd. Men pensionärsråd är det begrepp som oftast används och som alla förstår vad man menar, säger Malin Wennberg.
– Däremot har SPF Seniorerna en önskan om att seniorråd alltmer ska bli det begrepp man använder.
Varför?
– SPF Seniorerna anser att termen ”seniorer” är bredare och därmed träffar fler än bara de som är ”pensionärer”. Med termen seniorer blir rådets uppgifter större och omfattar fler frågor än om det bara berör äldre i egenskap av pensionärer.
Kan man samtidigt representera ett parti i fullmäktige?
– Ja, inget hindrar att en person med politiska uppdrag är representant i pensionärsrådet. Ställer det till problem och förtroendet rubbas måste man göra något åt det. Men att lägga ned pensionärsrådet är inte lösningen.
Ett tungt argument för att ha pensionärsråd är att det är ett sätt att värna vår demokrati, avslutar Malin Wennberg.
– Fungerande pensionärsråd bidrar till att utveckla och förstärka demokratin. Det är inte någon floskel. Statliga utredningar har under lång tid slagit fast att deltagardemokratin, där samarbetsråden är en del, är viktig för den svenska demokratin i sin helhet.
