Pär Friberg och hans fru Jennie Högberg är präster i Svenska kyrkan. De bor i Sörmland med Sammie, en gatuhund från Rumänien. Innan han kom in i deras liv hade de hunden Sigge som dog bara två år gammal i en njursjukdom.
– Under tiden när Sigge var sjuk och det blev mer och mer påtagligt att han led blev det så tydligt att djur lider precis som vi. Det blev som en insikt, vad ett djur faktiskt känner. Något som också överväldigade mig var sorgen efter Sigge sen, berättar Pär Friberg.
Med Sigge försvann så mycket och tomheten efter honom blev enorm.
– När jag har reflekterat över det här i efterhand har jag tänkt mycket på insikten om ”aldrig mer”, en aldrighet som är orubblig. Man hittar lite knep för att lura sig själv, att den man saknar ändå finns där. Men ibland slår insikten in att nej, han kommer aldrig tillbaka.
Pär Friberg har hört många som beskriver det som smärtsamt när människor i omgivningen säger att man borde ”skaffa en ny hund”, eller ”det var ju bara en katt”.
– Det är förstås inte bara att ”skaffa en ny”. Det vi delat med vårt husdjur behöver sörjas. Det är smärtsamt att förlora en älskad vän och sorgen måste genomlevas. Men möts man av det här lite nonchalanta känner man sig väldigt ensam och vågar kanske inte heller riktigt säga vad man känner av rädsla att mötas av oförståelse.
Ett sätt att hjälpa i sorgearbetet tror Pär är att berätta och att lyssna på andras berättelser. Och också att få ta ett värdigt avsked av sitt husdjur och uttrycka sin tacksamhet över allt man fått uppleva och all kärlek man fått.
– Jag har format en friluftsgudstjänt som vi har en gång på hösten och en på våren där vi tänder ljus för både människor och djur som vi minns och saknar. Även inom kyrkan har jag mötts av en del skepsis. ”Ska vi ha en särskild gudstjänst för djur, det har vi väl aldrig haft?” Men för många, inte minst för äldre, kan ett husdjur vara mer betydelsefullt än någon annan.
Hans fru Jennie har skapat en begravningsceremoni för djur som hon beskrivit i boken Alla varelser ropar till dig (Argument förlag, finns också beskriven på djurfrid.se).
– Den kan man själv använda om man vill ha en avskedsceremoni för sitt husdjur. Den kan också vara bra att ha när ett barn kommer springande med en död fågel och vill ha begravning. Ett värdigt avsked och att få sörja hjälper att göra sorgen lite lättare att bära.
