”Jag vill veta allt”
Mats Klockljung, medlem i SPF Seniorerna Burträsk, har skapat en mötesplats på Facebook för alla som på något sätt drabbats av Alzheimers sjukdom. Foto: Ulrika Palmcrantz
Hälsa | alzheimer

”Jag vill veta allt”

Mats Klockljung fick via ett ryggmärgsprov veta att han har ett förstadium till Alzheimers sjukdom. Det första som slog honom var att han ville ta reda på så mycket det bara gick. Och skapa en mötesplats där människor kan dela med sig av erfarenheter och råd. Så föddes Facebook-gruppen Alzheimer och jag.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2023-10-09

Det var Mats fru som började lägga märke till att han allt oftare glömde saker de kommit överens om eller diskuterat. Småirritationer uppstod allt oftare.
– Jag tänkte att det är väl ganska naturligt att glömma lite. Jag har alltid haft mycket för mig och är lite disträ av naturen. Jag har tänkt att det tillhör min charm, säger han och skrattar lite.
Men hans fru tyckte inte att det var charmigt och insisterade på att han skulle göra en undersökning.
– Så jag gick till vårdcentralen och fick göra ett minnestest. Det var ganska enkelt bara man var uppmärksam på vad de frågade efter. De kunde säga tre ord och sen prata om något annat och därefter skulle man upprepa de tre orden. Det klarade jag utan problem. Man skulle rita en urtavla också, även det gick bra. Men sedan kunde jag inte komma ihåg vilken dag och vilket datum det var.

Inget mer hände efter det minnestestet. Men Mats fru Pia tyckte att de behövde gå vidare och undersöka lite mer noggrant. De fick stå på sig för att få en remiss, men så småningom fick de komma till geriatriken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå där Mats fick göra ytterligare ett minnestest.
– Det gick också ganska bra, men baserat på de uppgifter min fru lämnade beslöt de ändå att det skulle göras en hjärnröntgen och ett ryggmärgsprov. Och det var där, på ryggmärgsprovet, som det visade sig att jag hade plack i hjärnan.
Ett drygt halvår efter första besöket på vårdcentralen stod det klart: Mats hade ett förstadium till Alzheimers sjukdom. En dag kommer han att få den säger läkarna, men när går inte att säga.
– Jag var så förberedd på det så jag blev inte chockad eller ledsen. Jag reagerade ganska rationellt tror jag. Lade bort körkortet på en gång. Min fru kör så det går bra. Jag ringde mina barn och sa som det var. De tog det också bra, det blev inte så dramatiskt. Ena dottern är psykolog, det kanske bidrar till att hon tog det bra.
– Samma dag jag fick diagnosen tänkte jag också att jag skulle starta en Facebook-sida. Jag ville ta reda på så mycket det bara går om sjukdomen. Det gör mig tryggare att veta saker.
I juni startade han Facebook-gruppen Alzheimer och jag som redan har över 500 medlemmar.
– Det är väldigt roligt och inspirerande. Människor delar med sig av egna erfarenheter och jag lägger upp olika forskningsartiklar jag hittar från olika länder.

Varje dag sitter Mats några timmar vid datorn, lägger upp artiklar han hittat från svenska eller utländska tidningar eller skriver något själv om sina egna tankar och erfarenheter. Ibland googlar han på olika ord i kombination med ”Alzheimer” och hittar nya saker på så sätt. Som ”musik och Alzheimer” eller ”dans och Alzheimer”, ämnen som Mats gillar lite extra mycket.
Finns det inte en risk att det kan kännas mörkt när man läser så mycket om sjukdomen och vad som kanske komma skall…?
– Nej, det tycker jag inte. Det är så mycket positivt också med människor som delar med sig av tankar och känslor. Dessutom har jag ju förstått nu att det finns väldigt mycket man kan göra även när sjukdomen slår till. I alla fall ganska länge. Jag känner mig nästan alltid glad när jag suttit vid datorn ett tag.
– Jag har läst om hur bra det är med musik och dans. Det tycker jag är väldigt intressant eftersom jag gillar musik. Och det är sånt här jag vill lyfta för att alla som drabbas – och deras anhöriga – ska känna att det ändå finns liv kvar när man får en diagnos.
Han tänker mer och mer på Alzheimers sjukdom ju mer han läser och tar del av.

Det är inte bara nattsvart om en nära anhörig drabbas

– Det har blivit en stor del av mitt liv nu. Jag känner på något vis att jag måste göra det. Jag vill att den här gruppen ska blomstra och bli en bra mötesplats. Jag hade inte väntat mig att det skulle bli så mycket respons som det faktiskt blev. Men det finns ett sug efter det här, det märks.
Han iakttar sig själv också, för att kunna se om det sker några förändringar. Än så länge märks inte mycket, i alla fall inte för den som möter Mats. Själv tycker han att han snubblar på orden lite oftare och glömmer en del saker.
– Min fru sa häromdagen att ”nu har du gett Alzheimer ett ansikte”. Och det gör jag gärna, jag tycker inte det är något att skämmas över om man drabbas. Det är väldigt många som är drabbade så för mig är det en självklarhet att vi måste prata om det.
– Även om Alzheimers sjukdom inte kan botas kan vägen till slutet i alla fall bli mycket trevligare om man gör saker man tycker är roligt. Det går att göra så himla mycket under tidens gång och det tycker jag är upplyftande. Jag hoppas att även anhöriga ska läsa och ta till sig det. Det är inte bara nattsvart om en nära anhörig drabbas, man kan ha mycket tid kvar tillsammans och massor att uppleva.

Nyligen såg han en dokumentär på tv om en man som tog med sin far på en roadtrip. Pappan hade Alzheimers sjukdom och kunde inte längre prata så bra.
– Men sjunga kunde han, de sjöng tillsammans medan de åkte. Det var så roligt att se.
Omkring 100 000 personer i Sverige är drabbade av Alzheimers sjukdom. Totalt är mellan 130 000 och 150 000 svenskar drabbade av någon form av demenssjukdom. Globalt är det ungefär 20 miljoner människor som är drabbade.
– Det är ju världsomspännande, nästan som ett scoutläger, säger Mats och ler.
Inte ens Alzheimers sjukdom kommer att kunna knäcka det leendet. Livet ska levas, så länge vi är här på jorden.

Alzheimer i kulturen

Allt fler pratar om Alzheimers sjukdom. Inte minst i böcker och filmer skildras sjukdomens olika ansikten och stadier. Om ett nytt liv med utmaningar för den drabbade – och för nära och kära. Men också om livsglädje och hur olika strategier och klurigheter kan göra livet enklare.

Film
Hålla samman. Ny dramakomedi som sänds på SVT med start den 27 oktober i 8 avsnitt. Systrarna Lina och Petra och deras familjer lever sina liv i Ystad. När deras pappa Kenneth, spelad av Lennart Jähkel, får en Alzheimerdiagnos ställs allt på ända. Från och med nu är allting – annorlunda.

Dear memories – Magnumfotografen Thomas Hoepker. En dokumentär på SVT Play om fotografen Thomas Hoepker, mest känd för sina bilder på Muhammad Ali och terrorattacken den 11 september. Thomas tillhörde den prestigefulla bildbyrån Magnum och har levt sitt liv genom linsen. Nu har han drabbats av Alzheimer och minnet är på väg att försvinna. Tillsammans med sin fru ger han sig ut på en road-trip genom USA och sitt konstnärskap. En film om vad det är att minnas.

Amour (SF Anytime) Michael Hanekes film om Georges och Anne, ett par i åttioårsåldern som båda undervisat i klassisk musik och har en dotter som är musiker. Plötsligt en dag vid frukostbordet drabbas Anne av en stroke som leder till demenssjukdom. Deras starka kärleksband sätts på prov.

Teater
Pappan. Philip Zandén spelar den demenssjuke André i Florian Zellers hyllade pjäs Pappan – som även filmatiserades 2020 med Anthony Hopkins i huvudrollen och fick två Oscars (Bästa manus och Bästa manliga huvudroll). Andrés värld blir alltmer grumlig. Vad är verkligt och inte? Om det livslånga bandet mellan föräldrar och barn. Spelas på Kulturhuset Spira i Jönköping tom 22 okt.

Böcker
Jag skriver över ditt ansikte av Anna-Karin Palm
Anna-Karin Palm skriver om sin mamma som gradvis försvinner in i Alzheimers sjukdom. Samtidigt som hon noterar hennes försämring försöker hon förstå mammans livshistoria och hur den påverkat henne själv och familjen.

Hon minns inte av Jonas Brun
Vad är störst, minnet eller kärleken? Jonas Brun beskriver sin mammas sjukdom och kampen med vården, hjärnans vindlingar, om förtvivlan och tröst i vardagen med Alzheimers sjukdom. Vem är man när man inte längre minns, är man samma människa fast personligheten bleknar bort?
Hon som var jag av Wendy Mitchell
När brittiskan Wendy Mitchell (som vi skrivit om tidigare i Senioren) drabbades av Alzheimers sjukdom beslöt hon sig för att sprida kunskap om sjukdomen och om att det finns ett liv efter diagnosen. En drabbande och modig berättelse, full av hopp och livsglädje.

Fortfarande Alice av Lisa Genova
Boken bakom filmen med samma titel, om Alice Howland, en välrenommerad Harvardprofessor som plötsligt börjar glömma saker. Först ett ord, sedan vet hon inte var hon är under en joggingtur. Vid endast femtio får hon en tidig Alzheimerdiagnos. En hjärtslitande historia men ändå inte nattsvart. Alice får också en närhet till sin man och sina barn hon inte haft tidigare. Hon är, trots allt, fortfarande Alice.

Dölj faktaruta
Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2023-10-09

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hornsgatan 172, Stockholm
Postadress: Box 38063 100 64 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas