Garantera att årskullen född 1958 inte drabbas nästa år och att de som är födda 1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak sker 2026. Den uppmaningen riktar Länsförsäkringar till regeringen med anledning av det pågående högre skatteuttaget mot landets 57-or.
Likaså bör regeringen ge just personer födda 1957 en retroaktiv skattesänkning på sin pension – en sänkning som matchar det förhöjda grundavdraget som alla födda 1956 och tidigare har fått.
Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, har räknat ut hur 57-orna i olika inkomstlägen drabbas av den högre skatt som följde på riksdagens beslut för ett år sedan att höja pensionsåldrarna i pensionssystemet.
Som Senioren.se tidigare har rapporterat handlar det om flera tusenlappar i månaden under 2023 för de drygt 100 000 personer som nu drabbas.
3 000 i månaden
Hur stor skattehöjningen blir varierar beroende på pensionens storlek. För en pension som ligger på 17 000 kronor per månad innebär det en skattehöjning med 1 600 kronor i månaden. En pension på 36 000 kronor per månad får en skattehöjning med 3 000 kronor i månaden, enligt Länsförsäkringars beräkningar.
När förra regeringen justerade grundavdraget för pensionärer för att säkerställa att pensionärer inte skulle betala högre skatt än vad en löntagare yngre än 65 betalar för sin lön valde man en konstruktion baserad på just ett höjt grundavdrag för den som är över 65 år, säger Trifa Chireh.
– Nu har denna konstruktion fått till följd att de som är födda 1957 och tar ut pension 2023 kommer att behöva betala markant högre skatt än de som är födda tidigare.
Nästa år drabbas alltså 58-orna och om tre år är det den som är född 1959 som råkar illa ut, konstaterar Trifa Chireh.
– Det vore bra om regeringen ser till att de som är födda 1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak upprepas 2026 då det är planerat för nästa justering av åldersgränser och grundavdrag.
Höjd skatt på arbete
Även de som fortsätter att arbeta efter 65 år drabbas av höjda skatter vid löner över 33 000 kronor per månad, enligt Länsförsäkringars analys. Hur stor skattehöjningen blir varierar beroende på inkomsten, i snitt handlar det om 500 kronor mer i skatt per månad.
– Ur ett individperspektiv ger beslutet ett negativt avtryck för de som är födda i slutet av 50-talet och hamnar i kläm och får en högre skatt oavsett om de väljer att gå i pension eller om de väljer att fortsätta arbeta. En dubbelsmäll jämfört med tidigare årskullar, säger Trifa Chireh.
Förvärrats
Ett redan krångligt system har blivit ännu krångligare.
– Det hade varit en fördel om besluten om höjda åldersgränser i skattesystemet och den nya riktåldern på 67 år som ska tillämpas under 2026 hade sjösatts samtidigt.
Går i pension vid 65 år
| Pension per månad | Skattehöjning per månad, för de som är födda 1959–1957 och tar ut pension |
| 17 000 kr | 1 643 kr |
| 24 000 kr | 2 127 kr |
| 36 000 kr | 2 890 kr |
| 49 000 kr | 2 890 kr |
| 65 000 kr | 2 773 kr |
Källa: Länsförsäkringar. Kommun och landstingsskatt: 30 % + kyrkoavgift
Hör av sig
Det hör inte till vanligheterna att ett försäkringsbolag så tydligt uppmanar en sittande regering att agera. Det är första gången som man vänder sig direkt till regeringen i frågan om 57-ornas skatter.
– Vi gör det för att många kunder som berörs hör av sig. Vi måste också inse hur svårt det är för allmänheten att förstå de ekonomiska konsekvenserna av att välja tidpunkt för pension, säger Trifa Chireh till Senioren. Det här beslutet gör det inte enklare för dem.
Inga förslag
Den 28 april skickade regeringen ut en promemoria på remiss, där man bland annat vill sänka skatt för pensionärer som fyller 67 år. I promemorian finns det inget om en retroaktiv skattesänkning på pension för de som är födda 1957.
– Med tanke på att flera av åldersgränserna i vårt skattesystem hittills har utgått från en norm om att pensionering ska ske vid 65 års ålder är det bra att skattereglerna också höjs och knyts till de höjda åldersgränserna i pensionssystemet för att höja pensionsåldern.
För snabbt
Men politikerna krånglade till det genom att göra det i snabbare takt än man borde, anser Trifa Chireh.
– Det hade varit en fördel om besluten om att höja åldersgränser i skattesystemet och den nya riktåldern på 67 år som ska tillämpas under 2026 hade sjösatts samtidigt. Då hade vi sluppit att en årskull som drabbas skattemässigt dessutom inte har fått en höjd pensionsålder.
Trifa Chireh anser också att det hade varit bättre med några års framförhållning så att den enskilde individen hade kunnat planera och optimera pensionsuttagen i god tid. Det är aldrig bra med framhastade förfaranden som försvårar individens val, understryker hon.
– Bra att fler får upp ögonen
– Det är positivt att allt fler får upp ögonen för den skatteorättvisa som SPF Seniorerna uppmärksammat sedan förra hösten och att våra krav är likalydande, det vill säga att 57-orna måste kompenseras.
Det säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson i en kommentar till Länsförsäkringars utspel.
– I nästa steg gäller detta också 59-orna. Båda årskullarna får, tvärtemot hur reglerna hittills gällt, vänta hela två år från deras pensionsålder till den lägre skatten infaller, säger Anna Eriksson.
– När det gäller 58-orna är det däremot, precis som för alla andra årskullar som nått sin pensionsålder sedan 2009, ett år mellan deras pensionsålder och när den lägre skatten börjar gälla.
Göra uppehåll
Länsförsäkringar liksom andra försäkringsbolag vill också se en annan förändring av dagens regler – det måste vara möjligt för den som har tjänstepension eller privat pension att pausa en påbörjad tjänstepensionsutbetalning, precis som det fritt går att pausa den allmänna pensionen från staten.
– Det skulle uppmuntra att de som redan gått i pension inom kort kan återvända till arbetsmarknaden om de vill utan att riskera en skattesmäll.
Debatt och demonstration
På fredag (26/5) kommer riksdagen att debattera skattesmällen mot 57-orna. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) väntas då ge besked om hur regeringen tänker gå vidare med frågan.
I samband med debatten kommer också en demonstration att äga rum på Mynttorget.
