Riksrevisionen har granskat hur lex Maria och lex Sarah fungerar. Slutsatsen: statens insatser är inte effektiva.
Ansvaret för att förhindra vårdskador och missförhållanden genom bestämmelserna om lex Sarah och lex Maria ligger på vård- och omsorgsverksamheterna ute i regioner och kommuner.
Men många vårdskador och missförhållanden upptäcks inte, menar Riksrevisionen. Och när de upptäcks leder inte utredningarna tillräckligt ofta till förbättringar.
Det gör också att allvarliga händelser inte rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som då får svårare att rikta sin tillsyn mot de största problemen, betonar Riksrevisionen i sin analys.
Avslutar för tidigt
Det är staten som ska se till att målen med bestämmelserna nås.
Men Riksrevisionen konstaterar att den tillsyn som IVO bedriver utifrån lex Maria och lex Sarah brister.
– IVO avslutar ärenden, trots att verksamheterna inte utrett det inträffade ordentligt och utan att de föreslagit åtgärder som går till botten med grundorsakerna, säger Olof Widmark, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
– De statliga myndigheterna ska bidra till att lagstiftningen efterlevs. Om det arbetet inte är effektivt ökar risken för att brister i äldreomsorgen inte åtgärdas, och att vårdskador och missförhållanden inträffar igen.
Läxan i korthet
• Regeringen rekommenderas att stärka den nationella styrningen av kvalitet i omsorgen om äldre med målsättningen att minska antalet missförhållanden, och att stärka den enskildes rätt att komma till tals i bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah.
• IVO rekommenderas att stärka kvaliteten och likvärdigheten i handläggningen av lex Maria- och lex Sarah-ärenden.
• Socialstyrelsen rekommenderas att utveckla uppföljningen av vårdskador i vården och omsorgen om äldre, och att kartlägga förekomsten av missförhållanden
Granskningen visar att särskilt äldreomsorgen kommer i kläm. Patientsäkerhetsarbetet har inte kommit tillräckligt långt i den kommunala hälso- och sjukvården som omfattar vården av äldre.
Regeringen och Socialstyrelsen behöver prioritera den kommunala vården i patientsäkerhetsarbetet. Det finns inte en sammanhållen statlig styrning för att minska antalet missförhållanden i omsorgen om äldre, och den styrningen bör stärkas, slår Riksrevisionen fast.
Informerar inte
Enligt myndighetens bedömning behöver också enskildas ställning stärkas.
Idag är det inte obligatoriskt att informera drabbade och anhöriga vid missförhållanden. Det är inte heller obligatoriskt att höra drabbade och anhöriga när vårdskador eller missförhållanden inträffar.
Ändra lagen
Regeringen bör stärka den nationella styrningen, sammanfattar riksrevisor Helena Lindberg.
Till exempel genom att ta fram en nationell handlingsplan för ökad kvalitet i omsorgen, och att prioritera den kommunala hälso- och sjukvården i arbetet mot vårdskador. Dessutom behöver patient- och brukarperspektivet stärkas i lagstiftningen.
Det ska Lex Maria och lex Sarah fånga upp
Verksamheter som bedriver vård och omsorg ska enligt bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah fånga upp, anmäla, utreda och förhindra händelser som har, eller hade kunnat medföra en vårdskada respektive ett missförhållande. Syftet är att förhindra att liknande händelser inträffar igen.
Det här ska man vara särskilt uppmärksam på: I vården och omsorgen om äldre är vanliga vårdskador läkemedelsrelaterade skador, fallskador, trycksår, vårdrelaterade infektioner och undernäring.
Missförhållanden kan vara fysiska, psykiska eller ekonomiska övergrepp, brister i bemötande som exempelvis brist på respekt, självbestämmande, integritet eller trygghet. Det kan också handla om brister vid utförande av en insats, att en beviljad insats inte utförs alls eller brister i handläggningen av ett ärende.
Källa: Riksrevisionen
