Bostadsbyggandet i Sverige har tvärnitat. Men i Eskilstuna står ett nytt trygghetsboende klart i maj. Det är ingen slump att Eskilstuna faktiskt är unikt, säger Håkan Jormelius från SPF Seniorerna.
Som ordförande i SPF Seniorerna Eskilstuna, en av landets största föreningar med 2 200 medlemmar, och som ledamot i Sörmlandsdistriktets styrelse har Håkan Jormelius kämpat länge och intensivt för att få upp bostadsfrågan på politikernas bord.
– Vi har tryckt på under sex, sju års tid med årliga boendeseminarier och nu har det lossnat, säger Håkan Jormelius och blickar upp mot de faluröda träfasaderna som lyser under byggställningarna runt det nästan färdiga trygghetsboendet Kapellbacken.
De tre husen blir ett stolt landmärke vid infarten till stan, skriver fastighetsägaren familjen Kruhsberg på projektets hemsida.
Men ännu ett tag råder byggplatsens kontrollerade kaos med mullrande truckar, tjutande sågar och brummande maskiner till ackompanjemang av hammarslag i olika takt och tonart…
– Jag tycker att bostadsfrågan är den allra viktigaste för seniorers livskvalitet. Idag bor för många kvar i villor man inte orkar med, eller sitter fast på tredje våningen i hyresfastigheter utan hiss. Då blir nästa flytt ofta påtvingad kanske till ett särskilt boende. Vi har tyvärr hamnat långt från valfrihet och livskvalitet, säger Håkan Jormelius.
Drivit på
En samsyn om att bygga bort detta är under framväxt i Eskilstuna, fortsätter Håkan Jormelius och pekar på betydelsen av ett uthålligt engagemang från SPF Seniorernas sida. Inte minst via det kommunala pensionärsrådet där man under flera år har ”drivit på som sjutton”.
– Sen 2014 när nya statliga regler för trygghetsboenden kom har vi ordnat med byggseminarier som fördjupat dialogen mellan politiker, byggare och seniorer. Kontakter och relationer är A och O. Samtidigt har vi seniorer mer eller mindre bankat in budskapet att trygghetsbostäder är vad vi behöver mest.
– Boendet är nyckeln till bättre hälsa och till ett bättre liv med större trygghet och socialt innehåll och därmed i förlängningen mindre utgifter för kommunen.
38 lägenheter
Med en nöjd blick betraktar Håkan Jormelius ”de tre tornen” på Norra Stationsgatan. Från terrassen högst upp blir utsikten milsvid.
Verksamhetschefen Jens Lord, arkitekten Jan Kruhsberg och projektchefen Maria Kruhsberg från Kruhsberg Fastigheter och RG Bostad möter upp för att visa runt. Jens Lord delar ut skyddsvästar och hjälmar.
– Det blir 38 hyreslägenheter i de tre husen. De vinklas kring en innergård som får planteringar, bra med sittmöjligheter och en gångväg upp till en kulle strax intill, berättar Jan Kruhsberg.
Trygghetsvärd
Bostadsentréerna är vända inåt gården, medan den egna balkongen är utåt gatan. Alla lägenheter får uteplatser och balkonger i två väderstreck.
Förutom gemensamhetslokaler ska ett trygghetsboende också ha en värd eller värdinna som finns på plats under dagtid. Så också Kapellbacken, med stöd av Eskilstuna kommun.
Konceptet är extremt populärt. När bolaget som också administrerar kön öppnade för 65-plussare att anmäla sitt intresse gick samtliga lägenheter åt på en eftermiddag, berättar Maria Kruhsberg.
Jan Kruhsberg menar att samhället behöver uppmuntra äldre att sälja sina betalda villor och radhus till gagn för barnfamiljer som behöver större.
– Men då måste det också finnas något som är tillräckligt attraktivt att flytta till för att flyttkedjorna ska komma i gång.
Badrum med ytor
I markplanet finns en stor gemensamhetslokal.
– Här kan man umgås, laga mat tillsammans eller syssla med sin hobby, berättar Jens Lord och lotsar oss vidare upp i huset.
Lägenheterna har fönster åt två eller tre håll, utrymmen i badrum är väl tilltagna så att personal från hemtjänst kan arbeta enligt arbetsmiljökrav den dag den boende behöver hjälp.
Vi tar hissen upp till takterrassen. Intill ligger en gemensam tvättstuga. Vägg i vägg med den ett kombinerat bibliotek med pentry. De sociala mötesplatserna är hjärtat i ett trygghetsboende, säger Jens Lord med stolthet i rösten. Det behövs goda exempel och vi är övertygade om att Kapellbacken kommer att låta höra tala om sig.
Seniorer själva behöver upptäcka att ett trygghetsboende inte är något ”vård- och omsorgsboende light”, betonar han.
– Begreppet trygghetsbostäder associeras fortfarande för mycket med hemtjänst och hemsjukvård, vilket varken är tanken eller verkligheten.
– Många ser därför inte framför sig det friska åldrandets alla möjligheter i ett trygghetsboende med gemensamhetslokaler och den sociala kontakt som blir.
Levande film
För att beskriva vad trygghetsboende är kommer bostadsutvecklare tillsammans med Eskilstuna kommun och de lokala pensionärsorganisationerna ta fram ett utbildningsmaterial i form av en film och en gemensam målgruppsanpassad digital plattform, berättar Jens Lord.
– Med levande film kan vi beskriva vad trygghetsboende faktiskt är tänkt att vara. När allt fler förstår det kommer efterfrågan att öka ännu mer, liksom viljan och modet att förändra sitt boende i tid.
Men fler trygghetsbostäder kräver enklare och snabbare planprocesser i kommunen och regeringen bör fortsätta satsa på investeringsstöd för trygghetsbostäder, säger Jan Kruhsberg.
– Särskilt nu i rådande konjunkturläge med inflation och räntor behövs underlättande och stimulerande åtgärder.
Måste avbryta
I Näshulta utanför Eskilstuna har familjen Kruhsberg trygghetsboendet Rosendal sedan 1992 med 16 lägenheter, och med långtgående planer på att bygga ytterligare ett trygghetsboende med 16 lägenheter vid Näshulta kyrkby.
Men prisökningarnas våta filt har lagt sig över många projekt i hela Sverige.
– Allt var klart och framme för första spadtaget när omvärldsläget förändrades. Tyvärr har vi fått trycka på pausknappen där. Vi vill bygga bra bostäder med en för alla hållbar hyra och det går tyvärr inte just nu, säger Maria Kruhsberg.
Förtroende
Men Eskilstuna har framtiden för sig. Det finns i alla fall ett växande förtroende mellan byggare, kommunen och seniorerna i kommunen.
– Bolaget har nappat på SPF Seniorernas idé om att tillsammans med kommunens fastighetsbolag göra en grundlig undersökning med alla seniororganisationernas medlemmar av vad man önskar sig när det gäller boende, berättar Håkan Jormelius.
Det är 25 frågor om allt från nuvarande och önskat boende till vad man tycker vore en rimlig boendekostnad för ett nytt boende. Över 600 svar har kommit in.
Sammanställning och analys pågår. Intresset är stort från politikernas sida. Kommunala pensionärsrådet har bjudit in bolaget att redovisa resultatet under våren.
Text: Jan Arleij
Foto: Tomas Södergren
Det ryms i tornen
Lägenheterna i Hus 1 är 12 stycken 2 rum och kök á 64 m². Här finns även gemensamhetslokal, hobbylokal och kontor för värdinna, plus tvättstuga, takterrass och bibliotek.
Genom trapphuset och hissen når man loftgångar och spänger över till de andra husen liksom källaren med lägenhetsförråd och garage med 13 parkeringsplatser.
Hus 2 innehåller 16 stycken 2 rum och kök á 49 m² – ett cykelförråd och lägenhetsförråd i bottenplanet.
Hus 3 är det lägsta huset med en etta på 39 m² och en tvåa på 68 m² i bottenplanet och med 8 trerummare á 74 m². Här kör man också ner med bilen till garaget i källaren.
Hyrorna ligger på 11 000 för treorna och mellan 9 och 10 000 för tvåorna. Allt ingår då utom elförbrukningen.
De som flyttar in i Kapellbackens trygghetsboende är 70-plussare – fastän åldersgränsen är 65 år. Ett fåtal anlitar hemtjänst.
”SPF Seniorernas påverkan har betytt mycket”
Sarita Hotti (S) är stadsbyggnadsnämndens ordförande. Hon håller med om att SPF Seniorernas engagemang för fler trygghetsbostäder har gjort en viktig skillnad i Eskilstuna.
– SPF Seniorerna, PRO och andra organisationer har lyft de här frågorna med oss politiker under ganska många år. Det har absolut påverkat oss att ta viktiga steg.
Vilka steg då?
– Vi har lyssnat och skrivit in behovet av trygghetsbostäder i våra ägardirektiv för kommunens fastighetsbolag.
Vilken effekt har det fått?
– Strax över hundra trygghetslägenheter är i produktion i centrala Eskilstuna och Torshälla, våra två huvudorter.
Eskilstuna kommun har ytterligare spadar i marken. Sammantaget är cirka 200 lägenheter fördelat på fyra platser på gång.
– Det är helt nödvändigt. Det står ungefär 600 seniorer i kommunens bostadskö till trygghetsboenden, kommenterar Håkan Jormelius.
Bortom lågkonjunkturen ser Sarita Hotti en vändning.
– Det bor ju äldre i villor idag som vill loss därifrån och i stället investera sina pengar i nästa boendeform. Det finns en köpkraft i den här gruppen som borde vara mycket intressant för aktörer som kan bygga.
Kommunala pensionärsrådets ordförande Majo Brostedt (S) håller med.
– Eskilstuna som kommun har varit alldeles för långsam i att få till trygghetsboenden, men nu har det blivit fart. I pensionärsrådet känns det väldigt bra. Fler trygghetsbostäder är ju också ett viktigt recept mot den ofrivilliga ensamheten.
Seniorerna påverkar politikerna i allra högsta grad, säger Majo Brostedt.
– Seniorers erfarenhet och kompetens behövs i samhällsplaneringen, de lyfter andra perspektiv än de som förs fram politiskt.
