Seniorers bidrag till staten är större än bilindustrins. Men det kan bli ännu större om bara regeringen och arbetsmarknadens parter tar initiativ, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.
Arbetande seniorer i åldern 65-74 år minskade med 3 000 personer under 2022. Det visar en årlig beräkning från SPF Seniorerna.
En förklaring till nedgången är att man är underrepresenterade inom hotell och restaurang, en bransch som förra året kom tillbaka starkt efter pandemin.
En annan faktor kan vara att en del av de seniorer som ryckt in tillfälligt under pandemin nu har dragit sig tillbaka. Exempelvis minskade antalet seniorer inom vård och omsorg förra året.
Ytterligare en faktor är att befolkningen i åldersgruppen 65-74 år minskade, medan den ökade i åldersgruppen 15-74 år.
Alla siffror
Här kan du läsa rapporten i sin helhet.
Men även om 2022 är en liten tillbakagång för seniorerna är trenden stark. Så många som 204 000 personer mellan 65-74 år jobbade under 2022.
Faktum är att antalet sysselsatta seniorer har ökat med 128 000 under 2005–2022 (68 000 män och 60 000 kvinnor). Det motsvarar 15 procent av den totala ökningen av antalet sysselsatta i den svenska ekonomin.
Det innebär också ett stort tillskott till landets bruttonationalprodukt (BNP). De sysselsatta seniorernas bidrag till BNP har ökat från 58 miljarder kronor 2005 till 160 miljarder kronor 2022.
Seniorernas insatser är därmed betydligt större än exempelvis bilindustrins bidrag till BNP (110 miljarder), noterar SPF Seniorerna i rapporten.
Viktig kunskap
Det blir för såväl samhället som för individerna allt viktigare att öka kunskapen om vilka seniorer som jobbar vidare och varför de väljer att göra det, konstaterar rapporten.
Frågan är exempelvis vilken ekonomisk politik som påverkar och vilka lagar och regler som kan underlätta för seniorernas sysselsättning.
Ger en bild
SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson säger att rapporten är ett effektivt inlägg mot ålderismen i samhället och synen på äldre som tärande.
– Rapporten ger en bild av vem senioren är idag och hur mycket vi faktiskt tillför. Väldigt många har väldigt mycket att ge och det är en bild som måste bli mycket tydligare i debatten, säger Eva Eriksson till Senioren.
Men betydligt fler seniorer skulle vara kvar i arbetslivet om stelbenta regler och förlegade fördomar kunde arbetas bort. Äldre i Sverige utgör en stor outnyttjad resurs, menar Eva Eriksson.
– Vi är en arbetskraftsreserv med stor erfarenhet och kompetens. Att vi inte använder denna reserv är ett obegripligt slöseri mot bakgrund av de stora behoven inom exempelvis vården och omsorgen och mot bakgrund av demografin i vårt land.
Åtgärder behövs
Eva Eriksson vill att arbetsmarknadens parter sätter sig ner och på riktigt kommer överens om arbetsmiljöåtgärder och flexibla lösningar för att fler seniorer ska kunna fortsätta arbeta.
– Man måste komma fram snabbt med förslag på hur man kan öppna upp arbetslivet för äldre, både i det offentliga och privata. Sverige kommer att behöva all arbetskraft man kan få tag i.
Politiken måste engagera sig. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) har ett särskilt ansvar, anser Eva Eriksson.
– Regeringen bör ta ett initiativ till samtal med inte minst just arbetsmarknadens parter om hur regelsystem kan ses över, och hur man snabbt kan gå fram med åtgärder för att ta tillvara seniorers arbetskraft.
En av fyra i arbete…
Under 2022 jobbade mer än var fjärde person i åldern 65-69 år och mer än var tionde person i åldern 70-74 år.
…men inte på heltid
Förra året var den genomsnittliga arbetstiden 25 timmar per vecka för åldersgruppen 65-74 år. För samtliga sysselsatta 15-74 år är den arbetstiden betydligt längre, cirka 37 timmar per vecka.
