Tala så det hörs

Märker du att din röst har blivit svagare och att den knarrar ibland? I ett nytt forskningsprojekt undersöks nu åldrandets inverkan på rösten och åtgärder för att stärka den. För röstträning hjälper. Av Ingegerd Rönnberg

Att hörsel och syn försämras med stigande ålder är välkänt och seniorer suckar kanske inför tanken att även rösten blir tunnare och mer instabil. Vi behöver ju verkligen vår röst.  
– Därför känns det så angeläget att sprida kunskap om den åldrande rösten och undersöka vad som kan göras för att bevara en god röstkapacitet. Att det inte forskats om detta tidigare beror nog på att det tyvärr inte är så stort fokus på äldres hälsoläge, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi vid Lunds universitet och professor i logopedi vid Åbo Akademi. Hon leder forskningsprojektet som är ett samarbete mellan lärosätena.  

Generellt sett blir våra stämband mindre flexibla med åldern. Eftersom vi även tappar muskelmassa försämras andningsfunktioner och det påverkar röstresurserna. För kvinnor börjar åldersförändringar av rösten märkas redan i klimakteriet. För män sker det efter 65-årsåldern då testosteronet sjunker. 
– I forskningsprojektet kommer vi att intervjua äldre om rösten, göra röstmätningar och undersöka stämband hos äldre friska kvinnor och män. Vi ska också studera hur röstresurser kan bevaras långt upp i åldrarna. Det gäller att hitta sätt för äldre att få mer kraft i sin röst, säger Viveka Lyberg Åhlander.  
Hon inflikar att hennes egen mamma är ett exempel som visar att det med rätt röstbehandling går att vara aktiv i föreningslivet i hög ålder. Mamman är engagerad även efter att hon fyllt 90 år.  
Starktpunkt för forskningsprojektet var en stor enkätstudie som visade på ett skriande behov av att undersöka friska äldres röster. Av enkäten framgick att speciellt många kvinnor runt och efter pensionsåldern upplever röstproblem. Flera angav att de hade uppsökt vårdcentralen på grund av det.  
– Att både kvinnor och män efter 65 år söker hjälp för röstbesvär bekräftas av klinisk expertis och läkare som medverkar i vårt projekt. Därför anser jag att screening av rösten och en fråga om kommunikationen fungerar önskvärt borde ingå vid hälsoundersökningar. Kanske kan vår forskning medverka till att det blir så, säger Viveka Lyberg Åhlander. 

Alarmerande är att en del seniorer i och med att deras rösthälsa har blivit sämre börjat dra sig undan föreningsverksamhet och sociala aktiviteter. Det påverkar naturligtvis deras välmående.  
En bidragande orsak till en sådan gråare vardag kan vara att andra har kommenterat att det är svårt att höra vad du säger och att du måste höja rösten. Något du kanske inte klarar att göra när röstresurserna sviker. Dylika påpekande är oftast inte illa menade, men kan såra.  
– Det är både ett hälsomässigt varningstecken och väldigt tråkigt att äldre avstår från social interaktion för att de känner att de inte kan kommunicera på ett bra vis, lätt blir trötta i rösten och får heshetsymptom. Börjar du undvika att använda rösten skapas det dessutom en negativ spiral, säger Viveka Lyberg Åhlander.  

Träna rösten lite lagom på en behaglig nivå

Samtidigt påpekar hon att det givetvis kan vara bra att låta rösten vila lite exempelvis efter ett intensivt möte där du flitigt upphävt din röst.  
Viveka Lyberg Åhlander tror att studieförbund kommer att börja erbjuda röstkurser när de får upp ögonen för röstproblem hos äldre.
Men det finns också mycket du som senior på egen hand kan göra för att stärka din röst. Se på röstträning som friskvård eller som att gå till gymmet för att hålla kroppen i trim.  
Hon säger att bästa råden för att bevara en god rösthälsa är att träna rösten lite lagom på en behaglig nivå och att det är superviktigt att dricka vatten.  
Öva regelbundet rösten genom att läsa högt ur en dagstidning eller en bok och håll slemhinnorna fuktade genom att dricka mycket vatten. När rösten är svagare blir du lätt muntorr. Ett glas vatten för varje kopp kaffe eller te är en god regel. Helst bör du ur röstsynpunkt minska på kaffet och även på alkohol eftersom dessa drycker har en uttorkande effekt.  
– Försök heller inte överrösta andra för att bli hörd i sociala sammanhang – som en middag med vänner på en fullsatt restaurang eller en bridgekväll i en stimmig lokal. Det sliter på rösten, forsätter Viveka Lyberg Åhlander.  
Var också noga med att titta direkt på ansiktet hos den du talar med. Är din röst svag och du pratar halvt bortvänd till andra så hörs du dåligt.  

Hon råder också dig som senior att se över mötesstrukturer. Leder du exempelvis en bokcirkel eller håller i ett föreningsmöte – var sträng och kräv att deltagarna räcker upp handen och talar en i taget. Det underlättar hörbarheten för alla och är dessutom artigt.  
– Själv kan du för att förstärka din röst använda en mikrofon. Det gör också att du slappnar av i rösten när du vet att du blir hörd, säger Viveka Lyberg Åhlander.  
Hon tycker att mikrofon borde vara ett lika naturligt hjälpmedel som att använda en hörapparat när hörseln försämras eller glasögon då synskärpan minskar.
Kanske blir det också så på sikt när vi vant oss vid att den äldre rösten behöver stöd.  

– Är du ordförande eller deltar i ett större möte kan du också göra det till vana att ställa dig upp när du pratar. På så vis får du en fungerande luftström och det gör att rösten lättare kommer fram. Föredrar du att sitta ned, se då till sitta stadigt och rakt på stolen, säger Viveka Lyberg Åhlander.  
Det finns också en bevisad koppling mellan rösthälsa och fysisk aktivitet. När du ska träffa en vän, föreslå gärna en promenad. Då kan du dessutom hålla rösten på en behaglig nivå.  
Att få tillräckligt med sömn är också viktigt. Det påverkar allmäntillståndet. Har du sovit riktigt bra hörs det på rösten. 

Ät heller inte halstabletter i onödan. Starka halstabletter kan dessutom i värsta fall bedöva stämbanden

– Harkla dig inte vanemässigt om du känner att du har svårt att få fram rösten. Det retar nämligen mer än det hjälper. Att hosta ordentligt är ett bättre sätt att rensa halsen, fortsätter Viveka Lyberg Åhlander. Ät heller inte halstabletter i onödan. Starka halstabletter kan dessutom i värsta fall bedöva stämbanden.  
Att gäspa och sucka hjälper också rösten. Skratt har härligt nog också en god effekt eftersom det får igång magstödet.  

Viveka Lyberg Åhlander berättar att forskningsprojektet även har som syfte att utveckla råd om hur arbetsplatsen bäst kan stödja röstanvändning och kommunikation.  
– Pensionsåldern har ju höjts och många fortsätter idag att vara aktiva i arbetslivet efter pensionen, säger hon. De kan vara knutna till en arbetsplats som seniora medarbetare och experter eller bli ombedda att komma in som vikarier.  
Röstergonomi i arbetslivet handlar exempelvis om att skapa bättre akustik och luftkvalitet, att erbjuda röstträning och att utforma arbetsplatser så att de främjar rösten. Öppna kontorslandskap blir lätt bullriga och ljuddämpande återgärder kan behövas.

Dessutom finns röstförstärkande hjälpmedel som bärbara högtalaranläggningar. Viveka Lyberg Åhlander säger att ibland kan det behövas professionell hjälp för att komma tillrätta med röstproblem. En logoped kan avhjälpa spänningar i halsen, hitta sätt för dig att andas med magen och använda luften på ett bra sätt. Du kan få en remiss till en logopedmottagning eller söka direkt till en sådan. 

Hon poängterar att i hur hög grad din rösthälsa påverkas som senior är individuellt. Tycker du inte att du har några röstproblem är det kanske i stället personer i din omgivning som inte har fungerande hörsel. Säg då bestämt ifrån ” Jag kan inte prata starkare än så här”.  

Kommentera