De nordiska ländernas offentliga insatser för äldreomsorg saknar ett anhörigperspektiv. Det menar forskaren Elisa Labbas.
Grundfrågan för hennes nya avhandling vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet handlar om vad det innebär att ta ett stort ansvar för att vårda en gammal förälder och hur det exempelvis påverkar psykiskt mående och närvaro på jobbet.
– Ju äldre befolkningen blir, desto mer krav ställs det på oss att klara av både förvärvsarbete och obetalt arbete med att vårda våra äldre familjemedlemmar, säger Elisa Labbas i ett pressmeddelande.
– Omsorgsarbetet tar både tid och energi i anspråk vilket påverkar yrkeslivet och det egna måendet.
Stora risker
Hennes avhandling visar hur risken för depression är större för dem som tar stort ansvar för en äldre förälder, jämfört med dem som inte har ett sådant ansvar.
Det är särskilt påtagligt i södra Europa men syns även i de nordiska länderna, enligt avhandlingen.
Skillnader
Elisa Labbas har studerat ett antal europeiska länders mönster när det gäller lönearbete, obetalt omsorgsarbete och livskvalitet.
Länderna skiljer sig åt: i Norden sköts en stor del av omsorgsarbetet av det offentliga och i södra och östra Europa sker mer av samma arbete i hemmet. Detta obetalda arbete utförs ofta av kvinnor – som många gånger samtidigt har ett lönearbete.
Kopplingen mellan obetalt omsorgsarbete och eget mående är markant. Kvinnor i södra Europa som tar ett stort vårdansvar uppvisar de dystraste siffrorna vad gäller livskvalitet och risk för depression.
Även i Norden syns sambandet, om än inte lika starkt. Men det är tydligt.
– De män och kvinnor i Norden som tar ett stort ansvar för en äldre förälder upplever också en sämre livskvalitet och har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte tar ett sådant ansvar.
Elisa Labbas betonar vikten av att politiker – som uttryckligen vill att människor ska kunna jobba längre och vara friska – bättre uppmärksammar och ger stöd till familjemedlemmar som tar hand om äldre och kanske sjuka släktingar.
När stora reformer görs måste man också beakta den offentliga äldreomsorgens betydelse för anhöriga i arbetsför ålder.
Det här är omsorgsansvar
”Omsorgsansvar” definieras i Elisa Labbas avhandling som regelbunden hjälp till en egen förälder med personlig omvårdnad som påklädning, hjälp med bad eller dusch och hjälp med måltider och toalettbesök. Det omfattar även hjälp med pappersarbete och praktiskt hushållsarbete, som att handla, städa, sköta trädgård eller ordna med transporter. Hjälpen kan ha skett varje dag eller mindre ofta, men med regelbundenhet.
Här finns hela avhandlingen att läsa, ”Klämd i medelåldern: Studier av obetald omsorg bland män och kvinnor i arbetsför ålder i hela Europa”.
