Den senior som har fortsatt att arbeta får inte det jobbskatteavdrag som utlovades från början.
De yngres jobbavdrag är nämligen knutet till prisbasbeloppet och räknas upp i takt med prisökningarna – men inte de äldres, rapporterar Dagens Nyheter.
Hundratusentals seniorer som valt att fortsätta att arbeta i stället för att gå i pension har betalat högre skatt än när jobbskatteavdraget infördes – till skillnad från sina yngre kollegor.
I många fall har seniorernas jobbavdrag till och med försämrats varje år sedan det infördes.
Jobbskatteavdraget infördes av alliansregeringen 2007 för att få fler äldre att fortsätta arbeta.
Höjdes för yngre
Men när jobbavdraget utökades höjdes det bara för de yngre. Dessutom är alltså de yngres jobbavdrag knutet till prisbasbeloppet och räknas upp i takt med prisökningarna. En sådan indexering saknas för de äldres jobbavdrag.
65-plussare som fortsatt arbeta har därmed i många fall gått miste om ett högre jobbskatteavdrag.
I vanliga inkomstlägen har jobbskatteavdraget till och med blivit lägre för seniorerna, vilket är tvärtemot vad som sades från början, skriver DN.
Problemet kvarstår
I årets valrörelse lovade Moderaterna att utöka jobbskatteavdraget med fokus på låga och medelhöga inkomster. Men i budgeten för 2023 finns inget sådant förslag.
Däremot ska de som fortsätter att jobba efter 65 få ett högre jobbskatteavdrag än i dag. Regeringens avsikt är att jobbavdraget ska bli lika högt eller högre för seniorerna än för de yngre.
Men problemet med urholkningen av seniorernas jobbskatteavdrag kvarstår även efter höjningen, i alla fall så länge inflationen fortsätter att ligga på dagens höga nivå.
Detta alltså på grund av att jobbavdraget för de yngre räknas upp i takt med inflationen, medan seniorernas jobbavdrag inte gör det.
Budgetens besked
För pensionärer som fortsätter att jobba efter 65 blir det i vilket fall som helst en sänkt skatt från årsskiftet. Reformen som finns i regeringens budget för 2023 kostar cirka 800 miljoner per år att genomföra.
Skatten sänks från 1 januari för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som fortsätter att arbeta.
Ungefär 400 000 personer får därmed sänkt skatt på sina arbetsinkomster, enligt regeringens beräkningar. I genomsnitt uppgår skattesänkningen till drygt 1 900 kronor per år, men den kan som mest uppgå till 6 000 kronor per år.
