Nio av tio kvinnliga pensionärer går på bidrag

Nästan tre av fyra pensionärer tar emot bidrag. Det visar en ny undersökning från Folksam.

I augusti höjdes garantipensionen med 1 000 kronor i månaden och maxbeloppet för ensamstående höjdes från 8 779 kronor till 9781 kronor i månaden och från 7 853 till 8 855 kronor i månaden för gifta.

I undersökningen, som genomförts av Kantar Sifo, uppger nästan 4 av 10 att de fick en höjning av sin pension. 19 procent av kvinnorna svarar att de fick en höjning på mellan 501-1 000 kronor efter skatt, medan motsvarande siffra för männen var sex procent.

Samtidigt visar helt nya siffror som Pensionsmyndigheten har tagit fram åt Folksam att andelen pensionärer som tar emot olika typer av bidrag från staten (garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd) har mer än fördubblats det senaste året, från 35 till 74 procent.

Blivit beroende

Det betyder att nio av tio kvinnliga pensionärer har någon typ av bidrag och sex av tio manliga. Mycket pekar även mot att det blir ännu fler efter årsskiftet när taket för garantipensionen höjs ytterligare, skriver Folksam i ett pressmeddelande.

– Höjningen av garantipensionen har gett många pensionärer, inte minst kvinnor, mer pengar i plånboken vilket är positivt. Samtidigt har väldigt många pensionärer blivit beroende av bidrag från staten, vilket inte var avsikten med det allmänna pensionssystemet, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

– Min förhoppning framåt är att riksdagspartierna ger tydliga besked kring vilka åtgärder som är planerade när det kommer till pensionsfrågan. Att veta vilka spelregler som gäller ökar incitamenten att hitta kompletterande alternativ som förbättrar den ekonomiska trygghet den dagen du går i pension.

Kantar Sifo-undersökningen visar också att 56 procent av pensionärerna med garantipension uppger att de har runt 170 kronor eller mindre kvar per dag att leva på när deras fasta kostnader är betalda.

Systembrist

Det här är ett uttryck för att politikerna bakom pensionssystemet fortsätter att ägna sig åt att lappa och laga ett ihåligt pensionssystem i stället för att göra en ordentlig översyn av hur pensionssystemet fungerar i sin helhet, menar SPF Seniorerna i en kommentar till Folksams undersökning.

– Vi har själva nyligen konstaterat att omkring hälften av pensionärerna numer har del av grundskyddet, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson.

– Detta var inte tanken med det nya pensionssystemet, tvärtemot faktiskt. Såväl folkomröstningen om ATP som pensionsreformen på 90-talet pekar tydligt på att vi ska ha en inkomstrelaterad pension. Men de politiska pensionsåtgärderna går i motsatt riktning.

Därför måste politiken ge tydliga besked om Sverige ska ha ett grundtrygghetssystem eller ett inkomstrelaterat system, fortsätter Anna Eriksson.

– Med andra ord, mer av bidrag och tillägg från statskassan med resultatet att det blir ungefär samma allmänna pension för alla, eller en pension som speglar individernas arbetsinsatser och att det lönar sig att arbeta ihop pensionen.

Vill öka sparande

Försäkringsbolaget Folksam vill också se andra politiska förslag.

– Sverige är också ett av få länder i Norden och hela OECD som saknar någon form av incitament för att öka det privata pensionssparandet bland låg- och medelinkomsttagare, vilket skulle få stor betydelse och öka den ekonomiska tryggheten, säger Håkan Svärdman.

Kommentera