Riksdagen beslutade i juni att höja garantipensionen och bostadstillägget. Lagändringen trädde i kraft i augusti samma år. Nu finns siffrorna som visar hur stora höjningarna blev.
Höjningarna som föregicks av en uppslitande debatt mellan riksdagens partier innebär att över en miljon pensionärer fick höjd pension. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.
Beslutet i juni innebar en höjning av garantipensionen och taket för hur hög inkomstgrundad pension man får ha för att vara berättigad till garantipension.
Dessutom höjdes fribeloppet som används vid beräkning av bostadstillägg.
Alla som har bostadstillägg och är 65 år och äldre fick också höjt konsumtionsstöd.
– De pensionärer som redan hade garantipension har fått ett högre belopp och ett stort antal pensionärer har fått garantipension för första gången, säger Linnea Lantz, analytiker på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.
– De som har bostadstillägg har fått en höjning, men det är inte fler personer som får tillägget.
Fler än en miljon
Analysen visar att totalt 1 025 300 pensionärer därmed fick höjd garantipension eller höjt bostadstillägg. Fler effekter, enligt rapporten:
• De 655 800 pensionärer som redan hade garantipension fick i genomsnitt en höjning med 900 kronor.
• 341 800 pensionärer som tidigare inte haft garantipension fick för första gången i genomsnitt 500 kronor i garantipension.
• De 289 200 pensionärer som hade bostadstillägg fick i genomsnitt en höjning med 400 kronor.
Flest kvinnor
Av rapporten framgår också att de flesta som fått höjd pension är kvinnor. Det handlar om 75 procent av de som fått höjd eller ny garantipension och 72 procent av de som fått höjt bostadstillägg.
Förmån | Pensionärer, antal | Medelvärde, kronor | Median, kronor |
Garantipension | |||
befintliga | 655 800 | +900 | +1 000 |
nybeviljade | 341 800 | +500 | +500 |
Bostadstillägg | 289 200 | +400 | +300 |
– Eftersom kvinnor i genomsnitt har en lägre livsinkomst än män får de också i genomsnitt en lägre pension. Därför är det framför allt kvinnor som får en högre pension när grundskyddet höjs, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.
Behöver inte söka
De som påverkats av lagändringarna har inte behövt ansöka om en ny beräkning hos Pensionsmyndigheten, utan de nya beloppen har betalats ut automatiskt.
• Statens kostnader för höjningen av garantipensionen och bostadstillägget bedöms uppgå till 3 907 miljoner kronor 2022 och 10 467 miljoner kronor 2023.
Nya beloppen i augusti
• Maxbeloppet för höjningen av garantipensionen är 1 002 kronor.
• Taket för inkomstgrundad pension vid vilken garantipension beviljas höjdes. För den som är född 1938 eller senare höjdes taket från 8 779 kronor till 9 781 kronor för ogifta, och från 7 853 kronor till 8 855 kronor för gifta. För de födda 1937 eller tidigare var höjningen från 8 985 kronor till 9 988 kronor för ogifta, och från 8 027 kronor till 9 030 kronor för gifta.
• Fribeloppet som används vi beräkning av bostadstillägg höjdes med 1 002 kronor. Fribeloppet påverkar inkomstavdraget som dras från bostadskostnaden för de personer vars inkomst överstiger fribeloppet.
• Bostadstilläggets konsumtionsstöd höjdes med 150 kronor för sammanboende och 300 kronor för ensamboende.
”Garantipensionärerna de stora vinnarna”
Det måste löna sig att arbeta, men de senaste årens åtgärder har framförallt gynnat garantipensionärer. Det är riksdagsbeslutet från i juni ett bra exempel på. Det hävdar Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna.
I en intervju i Pensioner & Förmåner konstaterar Eva Eriksson att garantipensionärerna är den grupp som är vinnare på de senaste årens åtgärder på pensionsområdet.
– Både för att garantipension är prisskyddad mot höjd inflation och för att många beslut har gynnat garantipensionärerna. Värre är det när det gäller inkomstpensionen. Man kan ju också fråga sig vem som ska betala för alla pensionshöjningar? Kortsiktiga snabba cash-lösningar kostar pengar och döljer de verkliga problemen.
– Sedan lyfte bland annat socialförsäkringsministern behovet av höjda avgifter till pensionssystemet men när det blev en diskussion om höjda arbetsgivaravgifter tog debatten slut. Jag tror att frågan där och då blev för komplicerad för många.
Men frågan går inte att sopa under mattan.
– Pensionsfrågan är inte på något sätt död, politikerna kommer få hantera denna viktiga fråga. Nu ska också vallöften infrias.
– När det gäller Pensionsgruppen behöver man börja om och välja representanter med stor noggrannhet. Det behöver också finnas en öppenhet om Pensionsgruppen och de frågor som diskuteras. Det kan inte vara så hemligt som när man väljer en ny påve.
Eva Eriksson betonar också SPF Seniorernas krav sedan flera år att hela pensionssystemet behöver ses över i grunden.
– Tillsätt en översyn av systemet där man också tar hjälp av forskare och andra experter, både från Sverige och från andra länder, föreslår Eva Eriksson.