Dina tre viktiga val i höst

Du vill ha bättre mat på äldreboendet, kortare köer på akuten och lite mer i pension. Men på vilken nivå ligger makten att bestämma över detta – är det hos kommunen, regionen eller riksdagen? Längre ner faktarutor över vilka som bestämmer över pengarna och vad som är kommunernas respektive regionernas åtaganden.

Den 11 september ska vi som vanligt rösta i tre olika val – kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdagen.
För att veta vem ska som ställas till svars för att busslinjen har dragits in, att det har byggts för få trygghetsbostäder eller att hemtjänsten håller för låg kvalitet räcker det inte med ett rikspolitiskt perspektiv.
Det svenska kommunala självstyret innebär ett stort ansvar och ett omfattande mandat att i praktiken bestämma över en lång rad samhällsområden. Ofta ligger därmed makten över en stor del av vår vardag på kommunens och regionens nivå.
Allra viktigast är kanske att kommunen och regionen avgör hur hög skatt man ska ta ut av sina kommuninvånare. Och hur pengarna ska fördelas.

Tre tunga områden som kommunen bestämmer över är äldreomsorgen, socialtjänsten och skolan.
Däremot är det regionen som ansvarar för sjukvården. Till största del i alla fall. Men gränserna kan korsa varandra.
Medan kommunen ansvarar för regelbunden sjukvård i särskilt boende och i hemmet så är det regionerna som bestämmer över sjukhusen och vårdcentralerna.
Samtidigt tar riksdagspartierna ett visst ansvar för sjukvården via statens budget. Alltså blir även den debatten angelägen att följa.
När det kommer till plånboken är återigen alla tre nivåerna inblandade.
Är du irriterad över taxan i kollektivtrafiken är det regionens partier du ska nagelfara innan du röstar.
När det gäller hemtjänsttaxan eller avgifter för sophämtning är det kommunfullmäktige som avgör.
Riksdagen däremot tar hand om makten att bestämma över exempelvis högkostnadsskyddets nivå när det gäller läkemedel liksom hur högt bostadstillägget för pensionärer ska vara.
Vill man se hårdare tag mot åldersdiskriminering kan det krävas lagändring. Och lagar stiftas i riksdagen.

Gråzon igen. Socialtjänstlagen styr kommunernas äldreomsorg så om man vill se att äldres rättigheter stärks måste man gå till riksdagspartierna och söka i deras program efter skarpa lagförslag.

Läs också: Seniorernas röster kan avgöra

Men om man då är besviken på hur äldreomsorgen har utförts, vem ska man egentligen ställa mot väggen, socialnämndens ordförande i kommunen eller regeringens socialminister som inte har skärpt lagen?

Läs också: Sex viktiga äldrefrågor?

– Så länge det handlar om frågor som behöver mer resurser för att lösas är det sannolikt en prioriteringsfråga främst på nationell nivå. Även om allokering av resurser till äldrevård också sker i kommunerna till viss del, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning.

– Handlar det däremot om hur och var äldreboende byggs eller hur regler för köer, tillgänglighet och liknande fungerar är det mer en lokal fråga. Men det är svårt.
Senioren ställer samma fråga till SKR, intresseorganisationen för Sveriges kommuner och regioner. Båda nivåerna är viktiga, säger Lena Langlet, chef på Demokratisektionen.

Läs också: Var är äldrefrågorna i valrörelsen?

Men hur mycket mer makt över äldreomsorgen har kommunerna jämfört med staten?
– Staten stiftar lagar och beslutar om förordningar, medan kommunerna genom det lokala självstyret som är stadfäst i regeringsformen har i uppdrag att utföra verksamheten utifrån lokala behov och förutsättningar.

Kommentera