Siw Malmkvist får fina recensioner efter sitt sommarprat. ”Siw Malmkvist är käck – och inte tråkig en sekund” skriver Aftonbladet. ”Riktigt mysigt”, skriver Göteborgs-Postens recensent.
På dagen 25 år efter att Siw Malmkvist sommarpratade förra gången var det dags igen på onsdagen (3 augusti)
Då handlade mycket om hennes framgångsrika karriär.
Nu var det fokus på hennes barndom där hon bland annat berättar hur det var att växa upp i en statarfamilj på elva personer och bo i ett barnrikehus efter att ha lämnat landsbygden.
Då var lyckan bland annat få en egen toalett och rinnande vatten.
– Inga utedass med isvindar som blåste upp i röven om vintern och råttor som sprang runt om sommaren, som den folkkära sångerskan uttrycker sig i programmet efter flytten till trerumslägenheten.
Läs också: Någon gång måste man sluta
Pappa Algot och mamma Sigrid, som båda hade statarbakgrund, träffades på en logdans 1922. Siw Malmkvist föds sedan på nyårsafton 1936.
Mörkt minne när bästisen avlider
Trots att det var knapert under uppväxten tecknar Siw Malmkvist upp en idyll. Hon påpekar flera gånger att hon hade en rik barndom även om det inte var på pengar.
Det enda riktigt mörka i uppväxten är när Landskrona drabbas av ett difteriutbrott 1943 och två barn i huset avlider. Ett av dem är hennes bästis Wille, som hon kan tänka på än i dag.
– Han var så söt. Med pannlugg och vackra blå ögon. Och med mulligt runda kinder. Han var dessutom alltid med på bus, säger Siw Malmkvist i programmet
”Målande skildring”
– Vi var många barn i huset som var på begravningen i kyrkan. Jag minns att Willys kista var vit och så liten. Jag förstod inte att han låg där inne. Vi sjöng ”Tryggare kan ingen vara” och sedan blev Willy kvar där i kistan medan vi andra gick ut och fortsätter:
– Willys död är en liten skugga över min barndom, som jag i övrigt uppfattar som mjölk och honung.
Läs också: Siw Malmkvist och Bert-Åke Varg två av sommarpratarna
Expressen beskriver hennes berättelse som en ”målande skildring” av de tidiga uppväxtåren i Landskrona.
Det svenska folkhemmet
Dagens Nyheters Johan Hilton menar att Siw Malmkvist berättelse om barndomen är en berättelse om det svenska folkhemmet.
”På ytan handlar programmet förvisso om barndom, men jag skulle nog säga att det i minst lika hög grad är en skildring av klass, modernitet och social ingenjörskonst. Om hur tillvaron under ett par decennier, för det stora flertalet, bara tycktes bli bättre och bättre dag för dag”, skriver Johan Hilton.
Kissade i en annans säng
En av alla anekdoter från barndomen handlar om när hon var på sommarkollo och kissade i en annan flickas säng i den stora sovsalen. Enligt Siw kissade Gun-Britt i sängen varje natt och när Siw en natt blev kissnödig gick hon över till Gun-Britt och kissade i hennes säng.
– Pottan var så långt bort och Gun-Britt sov. Jag tänkte att ingen skulle märka om jag kissade i Gun-Britts säng.
En ångerfull Siw Malmkvist ber sedan tusen gånger om ursäkt för det.
– Om du hör det här Gun-Britt vill jag säga förlåt. Men det är ju över 80 år sedan. Fast det är inget jag är stolt över.
Här kan du lyssna på Siw Malmkvists sommarprat
