Fattig eller inte fattig – det är frågan
Foto: Getty Images
Nyheter | Pensioner

Fattig eller inte fattig – det är frågan

Den glödheta striden om pensionerna är i hög grad en strid om begreppen och orden. Vad är egentligen en fattig pensionär, till exempel?

Jan Arleij
Publicerad 2022-05-20

Rapporterna har under året duggat tätt från olika håll, senast Finanspolitiska rådet, och ganska många med budskapet att pensionärer i Sverige har det bra.

Men det beror förstås på hur många lager på löken man väljer att ha med. Alltså – om man bara räknar den allmänna pensionen eller om man också plussar på med privat sparande och tjänstepensioner, arbetsinkomster och med värdet av ägda bostäder.

Pensionsmyndigheten har valt att ge några grunder i nya rapporten ”Varför finns det fattiga pensionärer – vilka är de och hur kan de bli färre?” som släpptes den 9 maj.

Först och främst gäller det skilja på en ”absolut fattig” pensionär och en ”relativt fattig” pensionär.

Absolut fattigdom visar om man har en standard över en viss levnadsnivå. En sådan fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard (se faktaruta).

Den som missar fem är fattig

Materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. En person i materiell och social fattigdom har inte råd med minst fem av dessa tretton poster.

• Betala oförutsedda utgifter
• Ta en veckas semester per år
• Äta en måltid med kött, kyckling eller fisk (eller motsvarande vegetariskt alternativ) varannan dag
• Ha tillräcklig uppvärmning av bostaden
• Ha tillgång till bil
• Betala skulder (hypotekslån eller hyra, räkningar, avbetalningsköp eller återbetalning av lån)
• Ersätta slitna möbler
• Ersätta slitna kläder
• Äga två par skor
• Träffa vänner/släkt för att fika, dricka en öl eller äta middag minst en gång i månaden
• Ägna tid regelbundet till någon fritids- eller nöjesaktivitet
• Varje vecka spendera en mindre summa pengar på sig själv
• Ha tillgång till internet

Källa: Statistiska Centralbyrån

Dölj faktaruta

Relativ fattigdom, eller relativ låg ekonomisk standard, visar standarden i förhållande till hela befolkningen, konstaterar Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten slår därefter fast:

  • Andelen absolut fattiga personer i åldersgruppen 65 år och uppåt är 1,3 procent i Sverige, vilket är lägst i EU.
  • Andelen relativt fattiga personer i Sverige är lika stor, 13 procent, i åldersgruppen över 65 år som i åldersgruppen 20–64 år.

– Pensionärer i Sverige är generellt sett och i en europeisk jämförelse inte fattiga. Men dagens mått på fattigdom är trubbigt och återspeglar inte pensionärernas faktiska levnadsförhållanden, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Ole Settergren.

Oftast används det relativa fattigdomsmåttet men rapporten påpekar att måttet i sig kan vara missvisande.

Exempelvis skulle andelen relativt fattiga pensionärer i Sverige minska om pensionärer med låg inkomst flyttade till dyrare bostäder, resonerar Pensionsmyndigheten. En dyrare bostad skulle ge rätt till ökat bostadstillägg, vilket skulle ta dem över gränsen för relativ fattigdom. Deras samlade ekonomi skulle dock försämras, eftersom bostadsstödet inte skulle täcka hela den ökade kostnaden för boendet.

– Det är bekymmersamt att dagens relativa mått på fattigdom inte alltid identifierar grupperna med mest ansträngd ekonomi. Det begränsar även hur pass träffsäkert man kan utforma åtgärder för att minska fattigdomen, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson påpekar att det i grunden är ett mått som används internationellt, för att kunna jämföra över tid eller mellan länder som de nordiska länderna.

Hon håller delvis med Ole Settergren:

– Det finns för- och nackdelar med de flesta mått. Exempelvis kan en person med lägre pension och låg bostadsutgift hamna under gränsen och en person med medelpension och hög bostadsutgift hamna över gränsen, trots att den senare har mindre kvar i plånboken efter att bostadsutgiften är avklarad.

– Det bör också beaktas att måttet tar hänsyn till hushållets totala inkomster, skulle detsamma i stället ha mätts på individnivå hade siffrorna varit klart högre för till exempel pensionärer och unga i studentåldern.

Fyra förslag

Men rapporten pekar på en rad åtgärder som kan minska den relativa fattigdomen bland pensionärer i Sverige. Myndigheten räknar på fyra olika förändringar i pensionssystemets grundskydd som handlar om att:

1. alla får maximal boendekostnad i bostadstillägg, 7 500 kronor per månad,
2. förmögenhetstillägget inom bostadstillägget tas bort,
3. alla som kan få bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd får det,
4. eller alla automatiskt får 40 bosättningsår i garantipension, oavsett hur länge de har bott i Sverige.

– Pensionsmyndigheten tar inte ställning till om någon av de ändringar som analyseras i rapporten bör genomföras, säger Ole Settergren.

Anna Eriksson.

Anna Eriksson är skeptisk:

– Förslagen tenderar att överlag minska respektavståndet och att göra grundskyddet mindre behovsprövat. Vi tror att det är avgörande att se över hela pensionssystemet och inte skruva i en liten del eftersom det får effekter i andra delar, som respektavståndet i detta fall.

För den som vill veta mer

Rapporten är den sjätte och sista i Pensionsmyndighetens faktaserie om pensionerna.

1. Är pensionerna tillräckliga? 12 november 2021
2. Hur typiskt är ett typfall? 17 december 2021
3. Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden? 17 januari 2022
4. Kan pensionerna bli mer jämställda? 15 februari 2022
5. Hur ser inkomsterna ut för utrikes födda pensionärer? 28 mars 2022
6. Varför finns det fattiga pensionärer – vilka är de och hur kan de bli färre? 9 maj 2022

Myndigheten hoppas att med dessa rapporter ge bra och relevant underlag för debatten om pensionerna och ett svar på frågan: Hur står det till med pensionerna och pensionssystemet?

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2022-05-20
Läs också

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hornsgatan 172, Stockholm
Postadress: Box 38063 100 64 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas