Pensionärers olika inkomster fördelar sig mycket olika. Det visar en genomgång från SPF Seniorerna.
I nya rapporten ”Olika inkomstslag – Hur fördelar sig seniorers inkomster utöver pension?” vill man bidra till mer kunskap och nyanser i pensionsdebatten.
En sak att se upp med är vad som kan gömma sig bakom ett medelvärde och hur detta skiljer sig från medianen.
Hälften av pensionärerna har en månadsinkomst från allmän pension och tjänstepension på som mest cirka 16 500 kronor före skatt, medianpensionen.
”Om i stället medelvärdet för totala inkomster bland 65 år och äldre (nämnda pensioner samt privat pension och lön) används, vilket emellanåt sker i debatten, hamnar man på en 29 procent högre inkomstnivå än medianpensionen.” skriver man i rapporten.
Fyra typer av inkomster finns i den 2,2 miljoner människor stora gruppen ”65-plussare”. Rapporten kartlägger vilka och hur stora inkomster som kommer från allmän pension, tjänstepension, privat pensionssparande och lön.
Högst har mest
Det visar sig att nästan alla pensionärer har inkomst från allmän pension och tjänstepension, nära en av fem har inkomst från lön och ungefär en av fyra har privat pension.
I inkomstgrupperna med högst inkomst, 400 000 kronor eller mer per år, har över hälften av personerna inkomster från lön eller privat pension.
Dessa inkomstgrupper utgör 13 procent av alla pensionärer, men här finns 74 procent av lönesumman och 47 procent av inkomsterna från privat pension.
De yngsta
Samtidigt finns hos 60 procent av pensionärerna, med årsinkomst på maximalt 239 000 kronor, bara 4,5 procent av de totala löneinkomsterna och 16 procent av inkomsterna från privat pension.
Det är i hög grad de yngsta pensionärerna, de mellan 65 och 69 år, och de pensionärer som har de allra högsta pensionerna, 400 000 kronor eller mer per år, som förstärker sin ekonomi med löneinkomster. Faktum är att i dessa grupper hamnar 93,5 procent av lönesumman.
”Man bör vara medveten om att dessa grupper drar upp medelinkomsten för hela gruppen 65 år och äldre, och att sådana mått bidrar till en snedvriden bild av seniorers inkomster eftersom den skeva fördelningen inte framgår. Dessa mått känns heller inte igen hos majoriteten pensionärer.” skriver SPF Seniorerna i rapporten.
– Vi vill att debatten bättre ska se upp med vitt skilda och skevt fördelade inkomstkällor när seniorers inkomster studeras och debatteras, säger rapportförfattaren Anna Eriksson.
– Dominerande inkomster, pensioner som i stort sett alla har, bör i pensionsdebatten hållas isär från mindre vanliga inkomster eftersom de senare är klart ojämnt fördelade. Med andra ord, vanliga äpplen och sällsynta päron bör inte blandas ihop, säger Anna Eriksson, som är sakkunnig i pensionsfrågor på SPF Seniorerna.
Det finns risk att debatten annars döljer behoven av att förstärka pensionerna för stora grupper, anser Anna Eriksson. Därför har rapporten kommit till.
I dess sammanfattning står att ”själva syftet med ett pensionssystem är att det ska ge tillräckligt goda pensioner efter att man avslutat arbetslivet. Andra inkomster än pension ska då inte behövas, annars uppnår inte systemet sitt syfte.”
– Om det krävs att andra inkomstslag behöver adderas till pensionen för att först därefter kunna hävda att pensionärer totalt sett har ganska hyfsade inkomster, betyder det rimligen att pensionerna inte är goda nog, säger Anna Eriksson.
Femte rapporten
Här hittar du rapporten ”Olika inkomstslag – Hur fördelar sig seniorers inkomster utöver pension?” är den femte rapporten i SPF Seniorernas skriftserie.
De tidigare publicerade skrifterna är:
• Premiepensionen – hur påverkas den av förskott och efterlevandeskydd? (2021)
• Pensionär söker lån, hur funkar det? (2021)
• Hur påverkas garantipensionen av pensionsuttag före 65 år? (2021)
• Efterlevandeskydd – Finns ett behov hos pensionärer idag och ska det finnas
en övre åldersgräns? (2022)
Samtliga skrifter går att ladda ner från www.spfseniorerna.se
