Den stundande valrörelsen gjorde sig påmind när socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) höll pressträff på onsdagen (6/4).
Beskedet var att regeringen går fram med det tidigare presenterade garantitillägget i vårändringsbudgeten som läggs på riksdagens bord för beslut den 19 april.
– Det finns 260 000 fattigpensionärer i Sverige, ett av världens rikaste länder. Mest utsatta finns i gruppen kvinnor som är 80 år och äldre, sa Ardalan Shekarabi.
– Nästan varannan pensionärskvinna är idag beroende av garantipension. Det säger mycket om vilka brister det finns i dagens pensionssystem. Därför är det här en nödvändig reform.
En miljon
Innehållet i förslaget som bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, är alltså redan känt: Garantitillägget blir en skattefri förmån som utlovas ge en halv miljon pensionärer 1 000 kronor mer i plånboken varje månad.
Totalt får en miljon pensionärer förstärkt ekonomi med i genomsnitt mer än 750 kronor per månad.
Upp till 11 846 kronor
År 2022 innebär förslaget att pensionärer med allmän inkomstgrundad pension i det lägsta inkomstintervallet med upp till 11 846 kronor i månaden, får det högsta förmånsbeloppet om 1 000 kronor i månaden i garantitillägg.
Garantitillägget fasas sedan ut för pensionärer vars inkomster uppgår till 11 846 kronor men inte överstiger 14 346 kronor i månaden.
Förmånsbeloppet om 1 000 kronor och inkomstgränserna för utfasningen av beloppet ska sedan i likhet med inkomst- och tilläggspension följsamhetsindexeras.
Pengar till genomförande
Statens utgifter för garantitillägget och de ökade utgifterna för det ordinarie bostadstillägget beräknas uppgå till 4 miljarder kronor 2022 och 9,4 miljarder kronor 2023. Anslaget till Pensionsmyndigheten föreslås öka med 165 miljoner kronor 2022 för att myndigheten ska kunna förbereda och genomföra reformen i tid.
Totalt innebär förslagen att den disponibla inkomsten ökar för drygt en miljon pensionärer. Av dem är 73 procent kvinnor och 27 procent män.
– Det här är en jämställdhetsreform. Förslagen innebär också att andelen med låg ekonomisk standard i gruppen ensamstående kvinnor över 80 år minskas med en tredjedel, framhöll Ardalan Shekarabi.
”Inte nämnts”
– För att inte bli beroende av garantipension måste man ha haft en slutlön på 30 000 kronor i månaden efter ett 40-årigt arbetsliv med genomsnittlig löneutveckling, sa Ardalan Shekarabi och gjorde en konstpaus.
– Detta har inte nämnts i debatten. Men det här behöver vi ta in. Det är för dåligt.
Riksdagen kommer att ta ställning till vårändringsbudgeten före midsommar.
– Det går inte att säga nej till det här förslaget och samtidigt hävda att man vill värna pensionärerna. Den som röstar nej tar i praktiken en tusenlapp från de pensionärer som behöver de här pengarna som mest, sa socialförsäkringsministern.
Ingen skillnad
Ardalan Shekarabi medgav att den redan idag för svaga skillnaden mellan garantipension och inkomstpension efter ett helt arbetsliv kommer att bli ännu mindre med det föreslagna garantitillägget.
Men att stärka grundtryggheten hindrar inte andra insatser för att höja pensionerna på ett sätt som stärker kopplingen till arbetslivet, försäkrade Ardalan Shekarabi och syftade på en höjning av pensionsavgiften till pensionssystemet.
– En analys för hur det kan göras med effekt också på dagens pensioner finns nu på plats och har presenterats för Pensionsgruppen och för allmänheten. Den som vill stärka det så kallade respektavståndet har underlag att gå vidare. Vi är beredda att göra det.
Strax före valet
Likaså upprepade socialförsäkringsministern att han efter kritik för att ha rundat den parlamentariska Pensionsgruppen nu är beredd att lägga in garantitillägget i garantipensionen i samråd med Pensionsgruppen.
Dock markerade Ardalan Shekarabi att dagens förslag om garantitillägg knappast är förhandlingsbart. Det ska genomföras så att de första utbetalningarna kan ske i samband med augusti månads ordinarie pensionsutbetalningar den 18 och 19 augusti, alltså cirka två veckor före valet.
”Gör det lönsamt att ha arbetat”
SPF Seniorerna efterlyser konkreta resultat när det gäller höjningen av pensionsavgiften.
Förbundsordförande Eva Eriksson säger i en kommentar till att regeringen går fram med garantitillägget i vårbudgeten att ingen har något emot att de med låga pensioner får en förstärkning i och med garantitillägget.
Men det saknas andra besked, menar hon.
– Det här gör att skillnaden i plånboken mellan att ha arbetat och inte försvinner i det närmaste helt och hållet. Då är det särskilt angeläget att man snarast gör något åt inkomstpensionerna för de som har arbetat hela livet, säger Eva Eriksson.
– Ardalan Shekarabi säger att det nu finns ett underlag till hur man ska kunna återupprätta respektavståndet genom att höja avgiften till pensionssystemet. Då vill vi i så fall se att Pensionsgruppen snabbt går till handling.
Eva Eriksson tycker att förslaget om garantitillägget borde ha hanterats inom Pensionsgruppen.
– Om pensionssystemet ska uppnå legitimitet måste politiken i klart högre grad än hittills vårda och utveckla systemet. Trygga och långsiktiga renoveringar behöver då prioriteras framför rådande kortsiktigt lappande-och lagande.
– Hållbara och förutsägbara åtgärder behöver rikta in sig på problemens kärna, framför allt att det lönar sig dåligt att arbeta ihop sin pension, menar Eva Eriksson.
Kritiken har tidigare framförts av SPF Seniorerna, SKPF och RPG i ett gemensamt yttrande över förslaget.
