Nästan var tredje kommun i storstadsområden har det senaste året upptäckt att företag och föreningar ägnar sig åt fusk och bedrägerier inom välfärden. Det visar en ny rapport från Brå.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har funnit allt från brottslig verksamhet till omfattande överutnyttjande vid utbetalningar till företag och föreningar.
Brås analys grundar sig på en enkät till alla kommuner, 166 intervjuer med bland andra enhetschefer och upphandlare och analyser av knappt 100 ärenden.
I rapporten ”Välfärdsbrott mot kommuner och regioner” skriver myndigheten att landets kommuner under år 2020 köpte in verksamhet för 104 miljarder kronor från privata utförare.
Det motsvarar 15 procent av kommunernas kostnader för offentlig verksamhet. De flesta inköp gällde vård och omsorg.
Ofta hemtjänst
Fusket förekommer framför allt inom hemtjänst och personlig assistans.
Rapportens slutsats är att spärrarna mot oseriösa aktörer inom välfärden inte fungerar. Det finns också stora brister i uppföljningen.
”Rituell kontroll”
Bara kraftiga avvikelser och uppenbara felaktigheter hanteras över huvud taget. Myndigheten skriver att uppföljningarna är grunda och ”sällan går bortom en rituell kontroll av inskickade uppgifter”.
– När ärenden utreds inom rättsväsendet finns ibland också en del övrigt att önska, säger Henrik Angerbrandt, utredare på Brås enhet för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet i ett pressmeddelande.
Storstäder
Välfärdsbrotten är vanligare i storstäder och storstadsnära kommuner. Nära en av tre uppger att de har drabbats.
Enligt Brå beror det på att större kommuner har fler privata aktörer, men att de också har mer resurser för att göra kontroller.
Mycket kan göras
Så vad kan då göras? Ja, en hel del, enligt Brå.
– Den mest effektiva åtgärden mot välfärdsbrott är att aldrig ge oseriösa aktörer tillträde till marknaden. Men det krävs också bättre uppföljning av de aktörer som är inne i systemet. Idag sträcker sig sällan kommunernas och regionernas uppföljning längre än till att hantera kraftiga avvikelser och uppenbara felaktigheter, säger Henrik Angerbrandt.
Samarbete mellan olika kommuner är också viktigt.
– När avtal sägs upp kan oseriösa aktörer flytta sin verksamhet till andra kommuner eller till andra branscher, säger Henrik Angerbrandt.
Register behövs
Brå vill också se att det skapas nationella register över föreningar som får statliga eller kommunala bidrag.
Likaså behövs register över alla avtal som kommuner och regioner har med privata aktörer inom ramen för valfrihetssystem eller upphandlad verksamhet.
Får mindre hjälp
Rättsväsendet bör också prioritera även mindre grova välfärdsbrott, tycker Brå. Detta som ett sätt att hindra vissa personer från att vara verksamma på den offentliga marknaden.
– Välfärdsbrottsligheten drabbar inte bara kommuner och regioner ekonomiskt. Det handlar också om enskilda personer som drabbas genom att de dels får mindre hjälp än de behöver, dels blir utsatta för undermålig, alternativt direkt skadlig, vård och omsorg, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå.
Lätt att begå bedrägeri
Senioren har nyligen berättat om boken ”Hemtjänstmaffian” som pekar på de brister som Brå tar upp. Såväl boken som rapporten pekar på att det är vanligt inom hemtjänst att man hos den äldre hemtjänstmottagaren sätter upp någon form av etikett som ska läsas av med mobiltelefon när utföraren kommer och går. Etiketterna tas då helt enkelt bort från bostad. Inloggning kan då göras av brottslingen från valfri plats.
Mutade hemtjänstmottagare och krav på olagliga anhöriganställningar är andra metoder som används för att berika sig på skattemedel.
