253 Falu-seniorer firade Irlands nationaldag på St Patrick’s Day 17 mars

Visst var vi nyfikna på vad irländsk mat skulle innebära. Potatis föreslog någon eftersom det var det viktigaste som odlades på ön, ända till potatisbladmöglet härjade under 1800-talet, vilket ledde till svält och storskalig emigration till Amerika. Men vi hoppades på mer än potatis. Dryck trodde vi att vi visste mer om, såväl öl som whiskey (som alltså ska stavas så till skillnad mot skotsk whisky).

Lite orolig för maten kunde man bli om man googlade på St Patrick’s Day, då hittar man uppgifter om att man traditionellt äter corned beef och dricker ”grönt öl” (green beer). Vad det är för särskild sorts öl framgick inte men corned beef kunde jag komma ihåg från barndomen på 1950-talet. Inte någon festmat precis. Men enkelt att ta fram och skiva upp, till exempel vid camping.

Fast de flesta av oss var nog mer nyfikna än oroliga. Dalasalen har ett gott rykte – och de levde upp till ryktet. Någon corned beef blev det ju inte.

När det gäller drycken så blev det ju individuellt vad man ville ha. Något extra grönt öl hade de nog inte, men väl irländsk Guiness. Och äkta irländsk whiskey fanns det också.

Musik, mat och dryck är ju viktigt för en trevlig fest – men det är även trevliga bordsgrannar. Jag ska inte påstå att jag hann umgås med alla 253 men de som satt vid vårt bord var mycket trevliga….

Kanske hade arrangörerna varit lite tveksamma när de bokade Dalasalen – skulle det gå att locka över 200 seniorer? För de skrev så här i inbjudan: ”Betalning när anmälningstiden har gått ut, så vi vet om det går att genomföra”. Men det gick!

Initiativet att fira Irlands nationaldag var uppenbarligen uppskattat – den slutsatsen kan man väl dra av antalet deltagare på festen. Och de som jag talade med verkade efteråt glada och nöjda. Så kanske kan detta bli en tradition? Eller också finns det väl andra länder med nationaldagar, som vi kan fira? Vad sägs om Tjeckien (gott öl) eller Island? Syttende maj ska vi kanske inte ge oss på, visserligen är norrmännen väldigt trevliga och sympatiska och deras land mycket vackert. Men matlagning är de kanske inte så bra på, jag har inte hört någon prata lyriskt om kulinariska delikatesser från Norge.

St Patrick’s Day brukar tydligen illustreras med en grönklädd gubbe med pipa. (Se bild här).

Han ser ju inte precis ut så som vi inbillar oss att ett helgon ”ska” se ut. Men det gör ju å andra sidan inte heller vår jultomte, som lär ”härstamma” från ett annat helgon, St Claus (Sankt Nikolaus). På nätet hittar man ett antal andra målningar som ska föreställa St Patrick, de liknar varandra ganska mycket och ser mer ”helgonlika” ut.

Men med tanke på att St Patrick dog på 400-talet var det nog ingen av konstnärerna som hade sett honom så personen på de målningarna är nog lika ”påhittad”.

Om du undrar över det där med ”grönt öl” så verkar det vara helt vanligt öl (lager) som har tillsatts med blå (!) livsmedelsfärg för att det ska bli grönt. Det anses numera vara en irländsk tradition – uppfunnen i Amerika i början av 1900-talet. Men uppfunnet som ”irländskt”. Antagligen har det att göra med att St Patrick’s Day och hela Irland förknippas med färgen grön.

Om någon undrar om jag verkligen räknade alla gästerna och konstaterade att de var just 253: I ett webbinarium (dvs en utbildning på webben), som förbundet för en månad sedan höll för föreningarnas webbansvariga, berättade man att det är viktigt att ha en rubrik, som drar till sig blickarna. Ett bra sätt att uppnå detta skulle vara att ha siffror i rubriken. Och ojämna tal påstods vara mer ”tilldragande” än jämna tal! Så då blev det ”253″ i rubriken. Det hade nog varit mer sanningsenligt med ”cirka 250”.

Ett stort tack till Gunilla Barkar, Birgitta Gradén och Torsten Hedbom som såväl tagit initiativet som genomfört det hela!

Klicka här för fler bilder.

Bo Bävertoft