Äldre har ett svagare efterlevandeskydd vid dödsfall än vad yngre har. Det försämras också av en diskriminerande åldersgräns.
Det konstaterar SPF Seniorerna som i en ny rapport förklarar hur och varför skyddet bör reformeras.
Frågan berör allt fler. Under 2020 drabbades nästan 27 000 personer 65 år och äldre – 67 procent blev änkor och 33 procent änklingar. De senaste 20 åren har antalet legat mellan 24 000 och 25 000 personer.
Och faktum är, visar rapporten, att för många efterlevande halveras hushållets totala inkomst samtidigt som utgifterna inte kan skalas ner lika snabbt utan tvärtom ofta till stor del består.
– Äldre har ett minst lika stort behov som yngre av ett tillfälligt efterlevandeskydd för att kunna ställa om sina utgifter, säger rapportförfattaren Anna Eriksson, SPF Seniorernas pensionsexpert.
Håller inte
Skyddet infördes för drygt trettio år sedan i samband med att änkepensionen började avvecklas. För att få omställningspensionen sattes en övre åldersgräns på 65 år.
Men motiven för en sådan övre åldersgräns håller alltså inte längre, anser SPF Seniorerna som anser att den är ett exempel på ren och skär åldersdiskriminering.
– Samhällsförändringar på områden som pensioner, digitalisering och bostadsmarknad har medfört att en efterlevande pensionär kan stå inför stora ekonomiska och praktiska svårigheter när hushållet går från att bestå av två personer till en person, säger Anna Eriksson.
– Det som gällde på 90-talet, när omställningspensionen infördes och stängde ute seniorer från ett universellt efterlevandeskydd, gäller helt enkelt inte längre.
Svårt byta bostad
Exempelvis behöver många byta till en billigare bostad, något som försvåras av dagens bostadsbrist och svårigheter för seniorer att få lån. Det motiverar att ett omställningsskydd finns också för den som har fyllt 65 år.
Ett annat motiv för staten att införa en åldersgräns i omställningspensionen var att dödsfall i yngre åldrar är svårare att förutse. Det stämmer generellt, konstaterar rapporten, ”men att en 66-åring skulle planera och förutse make/makas dödsfall i klart högre grad än en 64-åring kan inte anses realistiskt.”
Diskriminering
Varken åldersdiskriminering eller förlegade attityder gentemot äldre ska förekomma från statens sida, skriver SPF Seniorerna i rapporten.
I stället bör man införa ett efterlevandeskydd som är ”modernt, automatiskt och av tillfällig art. Att avskaffa åldersgränsen i omställningspensionen är därför en uppenbar åtgärd.”
Mer kunskap
Under 2021 och 2022 har SPF Seniorerna tagit fram fyra delar i en serie skrifter riktade till såväl medlemmar som övriga intresserade. Syftet är att på djupet belysa olika frågor som rör seniorer.
Här finns rapporterna att läsa och ladda ner. Både förbundets sakkunniga och utomstående experter är författare. Tidigt pensionsuttag, lånemöjligheter och premiepensionen har hittills uppmärksammats.
Pensionsmyndigheten har bedömt att ett avskaffande av åldersgränsen i omställningspensionen skulle kosta staten omkring 2,5 miljarder.
Men riktigt så dyrt behöver det inte bli, menar SPF Seniorerna. ”Det kan övervägas en något lägre nivå på omställningspensionen för 65 år och äldre än för personer i yrkesverksam ålder.” skriver man i rapporten.
Att underlätta för den efterlevande
”Ett annat motiv för en övre åldersgräns i omställningspensionen var att dödsfall i yngre åldrar bör kunna anses svårare att förutse än i högre ålder och därmed kunna leda till betydande omställningsbekymmer.
Det stämmer förvisso rent generellt, men att en 66-åring skulle planera och förutse make/makas dödsfall i klart högre grad än en 64-åring kan inte anses realistiskt. Därtill är pensionärer överlag friskare, aktivare och lever längre än i början på 1990-talet. Det förefaller snarare som en förlegad syn på äldre att pensionärer skulle ägna en del av sin vardag på att förbereda sig för att hushållet förlorar en medlem. Rimligare att anta är att pensionärer, liksom yngre, uppskattar livet och vill leva det så gott och länge man kan utan att lägga tid och kraft på tråkigheter som döden. Dödsfall kan inträffa plötsligt i alla åldrar. Kan det för övrigt anses rimligt av staten att kräva att människor som passerat 65 års ålder ska förbereda sig på make/makas dödsfall? Snarare handlar det om åldersdiskriminering och en förlegad syn på äldre.
När dödsfall sker och man förlorar sin livspartner följer en tid av sorg, ledsamhet och oro. Men också en period med praktiska åligganden som bland annat begravning, bankärenden, bouppteckning och arv. Tiden efter ett dödsfall i familjen kan i sig leda till nedstämdhet och depression men också dålig koncentration kring de olika saker som ska ordnas. I detta läge kan det vara svårt att klara av alla olika vardagsbestyr, inklusive privatekonomin. Ett automatiskt utbetalt efterlevandeskydd kan underlätta för den efterlevande, yngre som äldre, att i efterdyningarna av ett dödsfall undvika problem som skuldsättning, allmän oro och praktiska bekymmer.”
Ur SPF Seniorernas rapport
Rapportens 32 sidor innehåller ett avsnitt med rubriken ”Hushållsbudget för efterlevande pensionärer”. Här beskrivs med konkreta exempel och tydliga tabeller hur den ekonomiska situationen snabbt förändras för olika inkomstlägen.
En slutsats är att en efterlevande genomsnittlig kvinna eller medelpensionär ofta får problem att klara vanliga utgifter. Särskilt gäller detta den kvinnliga medelpensionären. Beräkningarna visar på ett uppenbart behov av ett tillfälligt ekonomiskt stöd.
Förskottet
Rapporten utgör också en analys av pensionssystemets funktion – och dysfunktion. Exempelvis hur tjänstepensionens ökande betydelse och medellivslängdens höjning ofta ökar pressen på pensionärer i de fall där tjänstepensionen har tagits ut under kort period och där den allmänna pensionen justeras ner om inte pensionsuttaget skjuts upp i enlighet med medellivslängden.
Ett problem som ser ut att drabba kommande pensionärer än mer än dagens. Tillkommer gör också förskottsreglerna som försvagar pensionerna över tid.
