Äldre förstår inte personalen – och personalen förstår inte äldre. De omfattande språkproblemen inom äldreomsorgen fortsätter.
Coronakommissionen varnade för ett år sedan för de risker som språkförbistringen medför.
Språksvårigheterna kan till exempel leda till missförstånd och bristande dokumentation.
Över hälften
Men situationen tycks inte ha förbättrats.
Över hälften av landets kommuner uppger nu att personalen i äldreomsorgen behöver bättre kunskaper i svenska.
Det visar en enkät som Sveriges Radio Ekot har gjort. En majoritet av de nästan 200 kommuner som svarat uppger att språkproblemen är påtagliga. Detta trots försök med bland annat språkombud och språktest inför anställning.
Vårdtagarna
Men problemet är också det omvända, påpekar SPF Seniorernas sakkunnige i vård- och omsorgsfrågor, geriatrikern Gösta Bucht.
– Debatten om språk i kommunerna är egentligen alldeles för ensidig. Att personalen inte förstår vårdtagaren beror i allt större omfattning på att inte heller vårdtagaren själv kan svenska.
Med planering och flexibilitet skulle dock en hel del förbättringar kunna åstadkommas, säger Gösta Bucht.
– Kommunerna är sällsamt dåliga på att matcha språkkunskaperna. Åtminstone borde de större kommunerna som har tillgång till personal som är kunnig i olika språk bättre kunna matcha personal och äldre.
Bara sönerna
Gösta Bucht har själv lång erfarenhet som läkare på ett äldreboende.
– Det var återkommande problem redan när jag jobbade för ungefär fem år sedan att få tag i personal med språkkunskaper.
– Jag minns särskilt en mycket orolig iransk vårdtagare. Hon var bara lugn när sönerna var på plats. Men när jag som visste att det fanns en sköterska som kom från Iran på boendet intill och bad att hon skulle förflyttas gick blev det tvärstopp.
Saknas vilja
Argumenten var att det skulle skapa problem med schemaläggning, kräva förhandlingar och möta motstånd i största allmänhet.
– Det saknas ofta en medvetenhet om och vilja att sätta de äldres intresse före personalens i äldreomsorgen, säger Gösta Bucht.
Förbättring på gång
Efter kritik från omsorgstagare om språkförbristningar arbetar Göteborgs stad med att ta fram ett språktest inom äldreomsorgen. Staden utvecklar också utbildningar för personalen att stärka sig i svenska språket.
Testerna ska börja användas vid nyrekrytering inom några månader, rapporterar Ekot.
– Långsiktigt så blir det mer attraktivt att arbeta inom äldreomsorgen om det finns tydliga krav på kvalifikationer, säger Elisabet Lann, Kristdemokratiskt kommunalråd i Göteborg.
Långvarig kritik
Både anhöriga och omsorgstagare har hört av sig med kritik under en lång period, berättar Elisabet Lann (bilden).
– Det framgår ju också av Coronakommissionens granskning att språkförbistringar inom äldreomsorgen utgör en risk.
”Duger inte”
Utbildningsminister Anna Ekström (S) konstaterar att man i Sverige under ”för lång tid” sett på yrken inom äldreomsorgen som yrken där det inte behövs särskilt mycket kompetens.
– Det duger inte. Vi måste fortsätta satsa på yrken inom välfärden om äldre ska få den trygghet som de behöver, exempelvis genom att de anställda kan svenska tillräckligt bra, säger Anna Ekström till Ekot.
Kommunerna behöver agera. Regeringen har avsatt 60 miljoner varje år till 2024 för att förbättra språkkunskaperna i hela landet, poängterar Anna Ekström.
