Befolkningen i pensionsålder växer i förhållande till den arbetsföra befolkningen i Sverige. Det visar ny statistik från SCB.
Försörjningskvoten från äldre skiljer sig mycket åt runt om i landet. I Borgholms kommun på Öland bor det nästan 79 personer i pensionsålder per 100 i arbetsför ålder, medan motsvarande siffra i Sundbyberg är 19, enligt SCB.
– I vissa kommuner är förändringarna dramatiska. I Borgholm har försörjningskvoten från äldre nästan fördubblats sedan år 2000, säger Lena Lundkvist som är demograf på SCB i ett pressmeddelande.
Lägre i storstäder
Bland kommunerna som har de högsta kvoterna finns flera som har en åldrande befolkning utan större inflyttning eller barnafödande, som Överkalix och Övertorneå. Samma mönster syns i välbärgade områden som Österlen och Båstad.
Bland kommunerna med lägst antal äldre i förhållande till de arbetsföra återfinns Stockholm, Göteborg och Malmö samt kommuner i storstädernas absoluta närhet.
Stor ökning
Det bor närmare 36 personer i pensionsålder per 100 personer i arbetsför ålder i Sverige. Det är en ökning med över sex personer i den äldre gruppen jämfört med år 2000.
– Andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre har blivit större de senaste 20 åren. Antalet äldre växer i förhållande till antalet personer som kan arbeta, säger Lena Lundkvist.
Det här förhållandet kan mätas med ett mått som kallas ”demografisk försörjningskvot från äldre”. Det visar i antal hur många personer i pensionsålder (65+) det finns i relation till den arbetsföra befolkningen (20–64 år).
– Sveriges försörjningskvot från äldre är nästan 36. Då talar vi i teorin om 136 personer, varav 36 är i pensionsåldern och 100 i arbetsför ålder. För 20 år sedan var kvoten knappt 30. Då handlade det om 130 personer, varav 30 i pensionsålder, säger Lena Lundkvist.
När försörjningskvoten stiger betyder det alltså att färre personer ska finansiera välfärden för fler.
Stora skillnader mellan kommunerna
Antal personer i pensionsålder (65+) per 100 personer i arbetsför ålder
Kommun – År 2020 jämfört med År 2000
1. Borgholm 79-46
2. Övertorneå 78-47
3. Pajala 77-51
4. Simrishamn 72-47
5. Överkalix 72-50
6. Rättvik 70-50
7. Sotenäs 68-47
8. Dorotea 67-53
9. Vadstena 66-40
10. Valdemarsvik 65-38
…
281. Haninge 25-16
282. Knivsta* 25-17
283. Göteborg 25-26
284. Malmö 25-31
285. Sigtuna 24-18
286. Stockholm 24-25
287. Botkyrka 23-16
288. Solna 23-29
289. Huddinge 23-17
290. Sundbyberg 19-23
Riket 36-29
Men begreppet ”arbetsför” kopplat till 65-årsgränsen kan man diskutera.
– Måttet är rent demografiskt och tar bara hänsyn till antalet personer i olika åldrar. Antalet personer som i praktiken arbetar ingår inte i beräkningen, säger Lena Lundkvist.
Och seniorer blir allt hetare på arbetsmarknaden. Det tycker i alla fall Carina Lindfelt, chef för Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsavdelning, som menar att arbetsmarknaden skriker efter 65-plussare.
Fler arbetar
En ny rapport från Arbetsförmedlingen, AF, visar också att antalet äldre ökar på arbetsmarknaden. Något som gäller både i gruppen 55–64 år, och de som är äldre än så.
Enligt ett pressmeddelande är det höjd genomsnittlig utbildningsnivå, men också bättre genomsnittlig hälsa och arbetsförmåga, som har gjort det möjligt för fler att arbeta längre.
Faktum är att 174 000 fler äldre jobbar idag än för tio år sedan.
Mått finns för de yngsta
Det finns även ett mått som är demografisk försörjningskvot från yngre. Det visar antalet personer som är 0-19 år per person i åldern 20-64 år. Den totala försörjningskvoten är antalet personer 0-19 år plus antalet personer som 65 år och äldre per person i åldern 20-64 år.
