När köket på äldreboendet stängdes av kommunen klev SPF Seniorerna Stora Skedvi in och började köra ut varma luncher till de boende. Nu äter de flesta tillsammans i stället för ensamma i sina lägenheter. "Vi får en social samvaro när vi äter ihop", säger Bengt Lenne, föreningsmedlem och boende på Skedvigården.
Varje dag i ur och skur, även helger, kör en SPFare de två milen till Hedemora och hämtar lunchmat i Haggårdssköket. Maten levereras sedan till alla seniorer på Skedvigården som förbeställt och det blir en stunds social samvaro i matsalen som annars hade ekat tom. Vissa beställer mat varje dag, andra någon gång i veckan.
I dag är det Per-Åke Roslund som hämtar kantinerna. Tillsammans med hemtjänstpersonalen och de boende delar han ut dagens rätter: Makaroner och korv samt kyckling med ris till de tio personer som bänkat sig vid borden. De boende brukar också hjälpa till att duka och plocka disk.
– Det är god mat och skönt att slippa laga själv. Det gjorde jag i alla år förut, men jag har artros i knäna som tar emot när jag ska stå länge vid spisen, säger Rut Hag, boende på Skedvigården.
Per-Åke Roslund var också den som har tagit initiativet till matutkörningen för snart ett år sedan.
– Jag mötte Bengt Lenne på hembygdsgården och han sa att vi på Skedvigården svälter ihjäl, om jag inte hinner dö innan dess. Kommunen beslutade att stänga köket för ett år sedan och sedan dess hade de äldre med egen lägenhet endast fått kalla matlådor som var och en ska värma i sina egna kök. Det blev en isolering.
Bengt Lenne fyller i:
– Det är som att ta död på folk det här med att vi ska sitta ensamma i våra lägenheter och äta. Nu har vi det socialt igen tack vare frivilliga krafter.
Det är dagens höjdpunkt när vi sitter här vid bordet och äter och samspråkar.
Frågan togs upp i SPF Seniorernas styrelse. Föreningen i Stora Skedvi har ett hundratal medlemmar och är aktiv, med aktiviteter som byvandringar, föredrag och utflykter. Men någon ideell verksamhet har de inte bedrivit förut.
– Vi såg det här som ett bra projekt att göra som en del av SPFs arbete med att motverka ensamheten bland äldre. Trots att de äldre som bor i egna lägenheter är pigga blir det lätt ensamt om dagarna. Lunchen är en viktig måltid som man ska dela tillsammans med andra, säger Ulf Torsell, ordförande i SPF Seniorerna Stora Skedvi.
Tre frivilliga ställde upp som chaufförer. Per-Åke Roslund delar på veckorna tillsammans med Johnny Emilsson som bor i närheten av Skedvigården och Ulf Torsell hoppar in när han behövs.
– Oftast är hemtjänstpersonalen här och hjälper till men det händer att de inte är det och då diskar vi själva, säger Per-Åke Roslund.
Så snart maten är utdelad börjar alla äta och besticken skrapar mot porslinet. Irma Pears tycker att det är guld värt att SPF Seniorerna kommer med lunch.
– Det är dagens höjdpunkt när vi sitter här vid bordet och äter och samspråkar.
Det här är ett bra exempel på en aktivitet.
Själv äter hon en matlåda hon sparat från förra veckan, med Janssons frestelse.
– Jag hade problem med eksem på benen och då provade jag att fasta och att sluta äta kött. Det blev bättre. Så nu äter jag mest fisk, därför beställer jag när det finns fisk i menyn och sparar halva portionen till en annan dag.
Hon är en av dem som har protesterat mot kommunens nedläggning av köket.
– När det började ryktas här i korridorerna om att köket skulle försvinna blev många oroliga och ängsliga över vad som skulle hända. Det ökar inte livskvaliteten att sitta ensam i sin lägenhet och äta. Är det här den nya ättestupan? skrev jag till kommunen, säger Irma Pears.
Sune Hemmingsson (C) är ordförande i socialnämnden i Säter. Han säger att de äldre som bor på Skedvigården och som inte har särskilt boende faller utanför kommunens ansvar.
– När det tidigare fanns ett bemannat kök kunde alla med seniorlägenheter på Skedvigården nyttja det eftersom de bor vägg i vägg med särskilt boende. Men formellt sett är seniorlägenheterna inte en del av särskilt boende och därför är det de boende själva som är ansvariga för maten. Att stängningen av köket gick snabbt beror på pandemin och att det blev personalbrist inom kostenheten.
En del av de äldre i den drabbade gruppen har hemtjänst, vilket gör att det är hemtjänstens ansvar att leverera mat. Det innebär matlådor som värms upp på rummen. Samtidigt konstaterar Sune Hemmingsson att det är ett problem att äldre äter ensamma.
– Det är ett jättebekymmer att många äldre sitter själva och känner sig isolerade. Ensamhet är ju också en stor riskfaktor för ohälsa. Men det är likadant i andra kommundelar och det är även så här i stora delar av landet för alla äldre som inte har ansökt om och fått beviljat särskilt boende.
Många är ensamma och skulle ha glädje av den här sociala samvaron.
Sune Hemmingsson vill berömma SPF Seniorernas insats med lunchleveranserna.
– Det är väldigt bra att en ideell förening kompletterar kommunens ansvar. Vi har skrivit avtal med alla pensionärsföreningar i kommunen som fått 133 kronor per medlem i år för att göra aktiviteter för äldre. Det här är ett bra exempel på en aktivitet och jag vet att SPF Seniorerna också gör mycket annat.
Men i fallet med lunchutkörningarna kommer pengarna inte från kommunen, utan från en lokal stiftelse. Stiftelsepengarna täcker bensinkostnader med 110 kronor per dag i ett år. Nu när året går mot sitt slut måste SPF Seniorerna Stora Skedvi fatta beslut om vad som händer framöver.
– Det är roligt och trevligt att komma hit men det är klart att det tar en del tid i anspråk att köra och hämta maten varje dag. Vi får se om det blir en fortsättning och i vilken form, säger Per-Åke Roslund.
Ulf Torsell har en idé om att fler äldre i byn skulle kunna vara med.
– Många är ensamma och skulle ha glädje av den här sociala samvaron, men frågan är hur vi initierar det? Det är något vi funderar på i styrelsen.
Efter maten är det kaffe och sockerkaka som Bengt Onning har bakat. Han bakar något så gott som varje dag och det blir även eftermiddagsfika som många är med på.
Samtalet vid bordet kretsar kring allt från trav, som flera på boendet är intresserade av, till gemensamma bekanta och släktingar. Det är tydligt att lunchen fyller en viktig social funktion. Efter någon timme börjar de första bryta upp och gå in till sig. Middagen brukar de flesta ordna själva och då blir det gärna något enklare.
– Man står sig länge på lunchen, det är bra mat, säger Gunnar Aronsson.
– Ja det här är riktig husmanskost, fyller Bengt Lenne i.
Text Karin Janson
Foto Maria Hansson
