Trots att vaccinationstäckningen mot covid-19 är hög i Storbritannien ökar smittan kraftigt där nu. En av teorierna är att landet vaccinerat mycket med Astra Zenecas vaccin.
– Det är nog en av de mest sannolika förklaringarna. I och med att Storbritannien satsade väldigt mycket på Astras vaccin så har skyddet mot symptomatisk infektion avtagit, och det driver på smittspridningen, säger Farshid Jalalvand, forskare inom klinisk mikrobiologi vid Lunds universitet till TT Nyhetsbyrån.
Storbritannien var tidigt ute i sitt vaccinationsarbete och fick ner smittotalen tack vare massvaccineringen. Majoriteten har vaccinerats med Astra Zenecas vaccin, som framställts i brittiska Oxford och därför också kallas för The Oxford Vaccine i landet.
När det gäller att bli smittad av covid-19 har Astra Zeneca ett sämre skydd än Pfizer och Moderna. Ungefär 70 procent beroende på vilken variant det är jämfört med cirka 90 procent. Skyddet mot delta som dominerar uppges vara 67 procent respektive 88 procent.
Fortfarande bra skydd mot allvarlig sjukdom
En studie från Danderyds sjukhus visar också att skyddseffekten klingar av snabbare än de två övriga. Tre månader efter vaccinering med Astra Zeneca ser man cirka fem gånger lägre nivåer jämfört med Pfizer, visar den studien.
Vaccinet ger dock fortfarande ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och sjukhusinläggning.
Men många experter ställer sig frågan varför just Storbritannien, som var tidigt ute i sin vaccinationskampanj och har så hög vaccinationstäckning, drabbas så hårt av smitta just nu. Nästan 450 nya fall per 100 000 invånare den senaste veckan har rapporterats. Det placerar landet på sjunde plats i Europa och överst bland västeuropeiska länder.
Tidigt ute med vaccineringen
Smittan är annars högst i till exempel de baltiska länderna och andra länder i östra Europa där vaccinationstäckningen inte är lika hög.
Förutom teorin om Astra Zenecas vaccin är en annan att skyddseffekten avtar med tiden och britterna var som sagt tidigt ute med vaccineringen.
I Storbritannien diskuteras också andra teorier som frånvaron av restriktioner och att många inte följer de rekommendationer som fortfarande finns.
Farshid Jalalvand menar dock att det kan vara svårt att hitta enskilda orsaker eftersom det finns flera saker som kan skilja sig åt.
– Låt oss säga att trångboddheten är större i ett land än i ett annat. Ventilationssystemen i byggnader kanske är mycket sämre. Barnen kanske är mer överviktiga. Det finns hundra sådana faktorer som var och en bidrar lite grann, och sammantaget gör att ett virus kan få stort genomslag i ett land men inte så stort i ett annat, säger han till TT Nyhetsbyrån.