Genom att låta patienter köra bil med glasögon utrustade med ögonspårning kan läkaren som ska fatta beslut om patientens lämplighet i trafiken få ett unikt underlag.
Bakom ligger så kallad artificiell intelligens. Ögonspårningen ska kunna fungera som en objektiv mätmetod.
Det är i alla fall målet för nya AI-projektet Dash vid Örebro universitet.
– Den mänskliga aspekten är också viktig, att människor som inte behöver sluta köra bil heller inte ska tvingas att göra det, säger doktoranden Ravi Chadalavada vid Institutionen för naturvetenskap och teknik.
Läkare är idag skyldiga att anmäla patienter som inte bedöms vara lämpliga i trafiken, på grund av till exempel sjukdom eller en kognitiv nedsättning, till Transportstyrelsen.
Det är en svår bedömning, eftersom läkaren i vissa fall inte vet helt säkert hur mycket tillståndet påverkar patientens bilkörning, konstaterar Örebro universitet i ett pressmeddelande.
– I dag finns inget sätt att veta hur mycket en sjukdom faktiskt påverkar en patients bilkörning. Det är ett problem inom hälso- och sjukvården, läkare kan känna att det är elakt att ta bort körkortet när patienten har kört bil hela sitt liv, säger Ravi Chadalavada.
– Sjukhusen använder bland annat frågeformulär och simulatorer för att bedöma körprestanda, men när vi intervjuade vårdpersonal lärde vi oss att det finns ett stort utrymme för förbättringar på detta område.
Forskningsprojektet går under namnet Dash (Driving Assessment in Healthcare), ett pilotprojekt inom det regionala utvecklingsprojektet AI.ALL vid Örebro universitet.
– Vårt system kan vara ett bra verktyg för att ta itu med bristerna i de befintliga lösningarna. Genom att låta patienten köra bil med våra glasögon på sig, så kan vi generera en rapport till läkaren som då kan ta ett beslut utifrån faktiska data.
Pågår till mars
Dash-projektet ska pågå under sju månader och avslutas i mars nästa år. Det sker i samarbete med Geriatriska kliniken vid USÖ, Trafikverket, Statens väg- och trafikforskningsinstitut, och två trafikskolor, en i Örebro och en i Umeå.
Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Örebro län, Örebro universitet, Epiroc och Saab.