Så kan rättvisa skipas i riksdagen

Om partierna verkligen vill kan de se till att många fler seniorer tar plats i riksdagen efter nästa års val.

Nu är tiden inne då partierna skapar sina listor med kandidater till riksdagsvalet.

Därav ämnesvalet för andra upplagan av Äldreriksdagen, som genomfördes digitalt på tisdagen (25/5): Äldres inflytande och den låga representationen av seniorer i beslutsfattande församlingar.

Speglar ålderism

SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson inledde med några belysande fakta:

– Var femte invånare har fyllt 65 år, och var fjärde väljare är 65-plussare. Men i samhället härskar ålderism och åldersdiskriminering. Något som återspeglas i att det efter senaste valet bara var 1,7 procent av riksdagens ledamöter som var seniorer.

Av åtta riksdagspartier saknade fyra stycken helt seniorer på riksdagsbänken, konstaterade Eva Eriksson.

– Om partierna hade haft samma inställning till fördelningen mellan män och kvinnor skulle bara tolv procent av ledamöterna vara kvinnor. Vem skulle ha accepterat det?

Seniorernas frånvaro i riksdagen är därför en symbol för ålderismen. Man ställs utanför och betraktas som oviktiga, vilket ytterligare förstärker fördomar mot äldre.

– Det gör ont, och det skadar tilltron till politiken.

Pensionärsparti

Eva Eriksson varnade för att partierna och politikerna gör sig irrelevanta. Partiledningar och partisekreterarna bör därför agera omedelbart.

– Det har fungerat tidigare att med centrala rekommendationer och riktlinjer få fler unga, fler med utländsk bakgrund och fler kvinnor att ta plats i riksdagen.

– Många av våra medlemmar är besvikna och arga över att seniorer ställs åt sidan, och man pratar om att i stället starta ett seniorparti. Det vore ett stort misslyckande för det politiska systemet.

Bestämd plats

Björn von Sydow, före detta talman, riksdagsledamot och statsråd (S) och även statsvetare lanserade en konkret idé:

– Man skulle kunna använda möjligheten att kryssa sin favorit på listan. Om varje parti genomgående sätter upp en kandidat som har fyllt 65 år på till exempel plats fyra på alla valsedlar i alla valkretsar så blir det tydligt för väljarna var seniorerna finns.

SVTs valkompass och granskning av vad kandidater på valbar plats står för kan då omfatta också seniorerna. Pensionärsorganisationerna kan föra en dialog med kandidaterna inför valet i viktiga frågor.

– Om alla tycker att det här är en bra idé och gör verklighet av den kan vi få en optimism i den kommande valrörelsen. För vi kan inte ha det som hittills. Det måste bli en lösning för hur äldre får plats i riksdagen.

Pensionärsråden

Bland talarna på Äldreriksdagen fanns också PROs ordförande Christina Tallberg. Hon fokuserade på pensionärsrådens ställning ute i landet.

– Det finns i alla regioner, men inte i alla kommuner. Det visar att lagstiftning behövs som gör råden obligatoriska. Det här kommer vi pensionärsorganisationer att driva mycket hårt.

Pandemin

Hon menade att råden hade behövts som allra mest under pandemins värsta härjningar.

– I stället ställde många kommuner in pensionärsråden med motiveringen att man inte hade tid med möten. Men det är ju vi i seniororganisationerna som har kontakterna med dem det gäller, vi hade kunnat ha viktiga synpunkter och förslag som nu inte kom fram.

Christina Tallberg riktade ett krav till de politiker som fanns med från samtliga riksdagspartier:

– Vi kräver att få vara med när utvärderingen ska avgöra vad som har fungerat och vad som har varit helt förfärligt under pandemin.

Bättre beslut

Liza di Paolo-Sandberg, ordförande för SKPF Pensionärerna, påminde om att det i den senaste valrörelsen fördes fram ett tydligt vallöfte om lagstöd för pensionärsråden, något som inte har infriats.

– Partierna måste förstå att de ska företräda hela befolkningen. Därför måste de ta revansch på sig själva i det val som väntar. Besluten kommer då att bli bättre, jag lovar!

Kommentera