Ingmar Skoog är Seniorens expert på seniorhälsa. Här tar han upp ämnet ensamhet. Vad är egentligen ensamhet?
Ofrivillig ensamhet uppmärksammas alltmer. Vad är då ofrivillig ensamhet? Det är en plågsam känsla där det är en diskrepans mellan den sociala kontakt man har och den man vill ha. Ensamhet är relaterad till social isolering men begreppen är inte helt överlappande.
Det finns en myt om att vi i Sverige är ensammast i världen, men det är inte sant. De flesta studier som jämför olika länder finner att de nordiska länderna är bland de minst ensamma. Mest ensamhet i Europa uppger äldre i öststaterna och kring medelhavsländerna. Sverige hör dock till de länder som har mest ensamhushåll. Det kan vara en orsak till myten om den svenska ensamheten. Även om vi inte är ensammast i världen så är ensamhet inte ovanligt. I H70-studierna fann vi att 17 procent av våra 70-åringar är ensamma ofta eller ibland. Vid 97 års ålder är siffran 38 procent.
Bland de allra äldsta finns en speciell sorts ensamhet, man har förlorat de flesta i sin egen generation.
Orsaken till att ensamhet är plågsamt kan antagligen härledas långt tillbaka. Människan har ju överlevt genom att vi samarbetar i grupp. Ensamma hade vi inte överlevt mot vilda djur och andra faror.
Ofrivillig ensamhet har många orsaker. Från blyghet till att man förlorat närstående och vänner till att man på grund av egen sjukdom och skörhet har svårt att ta sig ut och träffa andra.
Bland de allra äldsta finns en speciell sorts ensamhet, man har förlorat de flesta i sin egen generation. Ingen annan kommer längre ihåg hur det var när man var ung och ingen är kanske intresserad.
Besöksförbudet på sex månader var därför förödande.
Ensamhet är alltså en känsla. Att man bor ensam eller har få eller inga vänner är inte ett problem om man själv inte mår dåligt av det. Man kan också vara ensam trots att man har vänner och partner. Vi fann att bland personer som hade olyckliga äktenskap kände 60 procent ensamhet, mot 9 procent i de lyckliga äktenskapen. Man kan alltså känna sig ensam trots ett lyckligt äktenskap. De flesta äldre i våra studier har mycket kontakt med barn och barnbarn. Trots det kan man känna sig ensam, barnen kan inte ersätta alla kontakter.
Under pandemin har ensamheten antagligen ökat och är också en negativ konsekvens av åtgärderna. I början av pandemin uppmanades äldre att stanna hemma. Dessutom upphörde så gott som alla aktiviteter där man kan träffa andra. Besöksförbudet på äldreboenden ökade också ensamheten. Redan innan pandemin var personer som bor på äldreboenden mer ensamma än andra äldre. Förutom besöksförbudet slutade också andra gemensamma aktiviteter på boendena.
Besöksförbudet på sex månader var därför förödande, och förlängdes dessutom lokalt på flera ställen. Besöksförbudet ökade också ensamheten för de boendes partners och vänner.
Man kan också vara ensam trots att man har vänner och partner.
Egen kommission
Ensamhet har uppmärksammats alltmer. Nyligen startades en Ensamhetskommission under ledning av Amelia Adamo med stöd från ett företag. Bland ledamöterna finns bland annat jag, tidigare partisekreteraren i Socialdemokraterna Lars Stjernkvist, och SPFs ordförande Eva Eriksson. En uppgift blir att inventera kunskapsläget och att komma med förslag till åtgärder.
Vad har då ensamhet för konsekvenser? För det första är ensamhet plågsamt och kopplat till ångest och en känsla av att vara övergiven. Flera studier visar att ensamhet också ökar risken för depression och självmord, men också risken för demens, hjärtkärlsjukdomar och förtida död. Orsaken är antagligen att det stresspåslag som ensamhet innebär påverkar framför allt hjärtkärlsystemet och hjärnan.