Pensionssystemet vacklar och pensionsgruppen knakar i fogarna. Så kan man beskriva läget för dagen i pensionsfrågan.
Bakgrunden är att socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi säger att han vill höja pensionsavgiften från dagens 17,21 procent av lönen till 18,5 procent.
– Det är en dryg procentenhets höjning som ska till. Det gör ganska mycket under förutsättning att reformerna om de höjda åldersgränserna följer med, säger han till DN.
Shekarabi har också tillsatt en utredning som ska vara klar senare i år och som ska konkretisera hur förändringen ska kunna genomföras.
Men höjda avgifter hjälper inte dagens pensionärer. Utredningen ska därför också se om dagens pensionärer skulle kunna få retroaktiv del av en avgiftshöjning.
Maria Malmer Stenergard (M) och Martina Johansson (C) är ledamöter i Pensionsgruppen. De är starkt irriterade över att Shekarabis idéer inte är förankrade i Pensionsgruppen som består av sex partier och vars arbetsmetod är att alltid vara överens om allting innan viktiga initiativ tas och beslut fattas.
– Det här är något regeringen driver ensidigt för det här är något som vi över huvud taget inte har diskuterat i pensionsgruppen. Vi har inte hunnit dit än, säger Maria Malmer Stenergard till DN.
Ardalan Shekarabi anser att det är bråttom att agera och att dagens pensionssystem inte levererar anständiga pensioner.
– Vill vi att folk ska ha förtroende för pensionssystemet måste vi se till att pensionerna höjs. Annars får du en situation där pensionärer och blivande pensionärer menar att nivån på pensionerna inte är i paritet med de förväntningar de har – eller det som utlovades på 1990-talet, säger han till DN.
SPF Seniorerna anser att en höjning av avgifterna till 18,5 procent är ett måste i ett första steg. Därefter sannolikt till 20 procent.
Med rådande regler får avgiftsjusteringar full effekt först om cirka 40 år, betonar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson.
– Det krävs alltså nya grepp och lösningar för att stärka pensionerna brett för dagens och kommande generationer pensionärer.
Positivt
Därför är det positivt att Ardalan Shekarabi pekar på behovet av retroaktivitet, alltså en förstärkning för dagens pensioner.
– Detta är självklart om vi ska få ett tryggare system och högre pensioner. Det måste bli ett slut på att fortsätta låta systemet skena från samhällets verklighet, säger Anna Eriksson.
I en ny rapport från SPF Seniorerna pekas på vägar att gå.
– Man kan tillföra resurser till systemets tillgångssida, utan att koppling görs till individuella pensionsrätter, säger Anna Eriksson.
Hur då?
– Vi menar att resurser kan hämtas i de dryga 110 miljarder kronor årligen från allmän löneavgift och avgifter ovanför taket som faktiskt är ämnade för socialförsäkringar som pensioner, men som staten i stället lägger i statskassan.
Dags för debatt
SPF Seniorerna välkomnar en öppnare partipolitisk debatt om pensionerna.
– Inför valet 2022 måste pensionerna debatteras. Då vi vill se en ärlig debatt där politiska skiljelinjer framgår och där väljarna ges alternativ.
I nuläget är det bara statsrådet Shekarabi som säger vad han tycker även om vägen dit inte är helt fastlagd, konstaterar Anna Eriksson.
– Politiker från alla partier måste kunna svara på frågan om de är nöjda med de sjunkande pensionerna och med systemets ojämna riskfördelning där allt läggs på den enskilde.
En öppen debatt handlar om systemets legitimitet, menar SPF Seniorerna.
– Vad vill de med pensionerna och vilka förslag finns? Politikerna måste sluta gömma sig i pensionsgruppen. Annars måste man fråga sig varför det offentliga ska fortsätta att diktera våra pensioner, säger Anna Eriksson.