Sverige är ett uppkopplat land. Men uppemot en miljon medborgare står utanför. P1 tar upp det digitala utanförskapet i en ny serie.
”Nedkopplad” heter P1-satsningen om utanförskapet i den digitala världen.
Programledaren Jenny Berntson Djurvall tar tag i frågan om vad som händer med alla i Sverige som lever ett nedkopplat liv, utan bank-ID, parkeringsappar eller sociala medier.
Vilka är alla dessa människor och hur påverkas deras liv av att Sverige alltmer går mot att bli ett digitaliserat samhälle?
Serien har premiär idag (15/2) och sänds i fyra delar.
En fråga om demokrati
Den lyfter olika aspekter av digitalt utanförskap och vilka konsekvenser som det medför.
Medverkar gör bland andra en MS-sjuk kvinna som känner hur hon tappar kontrollen över sin ekonomi när hon inte kan hantera internetbank och smartphone, och en trebarnspappa som inte har råd med smarta telefoner och abonnemang till hela familjen berättar vad det innebär för honom.
Forskare och fattiga
Till sin hjälp har Jenny bland andra forskarna Dino Viscovi från Linnéuniversitetet som forskar på äldre personer och digitaliseringen, liksom Kristin Alfredsson Ågren från Linköpings universitet som disputerat på hur unga människor med olika funktionsvariation använder internet.
– Att det finns människor som inte kan vara uppkopplade för att de saknar kunskap om hur man gör, eller för att de kanske inte har råd med en smartphone, blir en demokratifråga. Det är hela samhällets problem att så många har svårt att ta del av den service de har rätt till, säger programledare Jenny Berntson Djurvall.
Jenny Berntson Djurvall är känd för många från P1-programmet ”Naturmorgon”. Men det var under programledarskapet för ”Hallå Sverige”, ett förmiddagsprogram i P1 om aktualiteter, som insikten om bredden och djupet i problemet med det digitala utanförskapet blev mer än påtaglig.
– När vi tog upp digitaliseringen fick vi många mejl och telefonsamtal. Vi gjorde det en gång till och fick ännu mer respons. Det finns så mycket i detta ämne, och det engagerar väldigt, väldigt stort, säger Jenny Berntson Djurvall till Senioren.
”Buntavis med brev”
Efter att ha publicerat trailers om den nya programserien har trycket ökat ytterligare.
– Vi får buntavis med vanliga brev varje dag, mejl och telefonsamtal. Växeln i Sveriges Radio har fått införa särskilda telefontider för just det här.
Många som står utanför känner att man inte har någon att fråga, berättar Jenny. Sjukvårdssajten 1177.se seglar upp som ett jätteproblem. Man ska ladda hem appar för att ladda ner lösenord. Listan på bekymmer är lång och blir allt längre.
– Det är verkligen inte bara äldre som hör av sig. Många har funktionsnedsättningar, fysiska som artros eller psykiska med intellektuella hinder som gör att man inte riktigt kan handha eller förstå tekniken.
– Andra stoppas för att de är fattiga, de har inte råd med ny smarttelefon, abonnemang eller ny dator för att kunna ladda ner ett bank-ID.
Enligt Internetstiftelsen använder 96 procent av svenskarna internet.
– Det låter ju fantastiskt bra, nästan alla har! Men om tre procent inte använder det alls, och tre procent väldigt lite, och det är 500 000 människor i varje grupp, så är det väldigt många människor vi talar om.
Inget riktigt grepp
Forskaren Dino Viscovi som studerar äldre och digitalisering kommer i programmet att formulera en skarp kritik mot samhället: Ingen har riktig överblick och ingen tar egentligen ansvar. Det utvecklas åt olika håll – regioner emellan, företag emellan, det dyker upp appar till bussar och så vidare.
– Samhällsproblemet växer i takt med att tekniken utvecklas. Det krävs att man skaffar nya saker, och lär sig utveckla sitt handhavande, säger Jenny.
– En del av oss och kanske vissa myndigheter tänker att när den äldsta som inte har vuxit upp med tekniken faller ifrån så är problemet med det digitala utanförskapet borta. Men så är det inte. Den här tekniken ändrar sig hela tiden och vi måste hela tiden lära nytt.
Andas lättnad
Men alla orkar inte, långt därifrån, betonar Jenny.
– Vi kommer alla att hamna i en trötthet när vi inte orkar eller vill lära om och lära nytt. Det blir alltid en grupp som halkar efter. Det behövs en medvetenhet om det här och en strategi för fortsättningen.
Många brev till Jenny och P1 andas lättnad.
– Man tror att man är själv och ensam med problemen. Man känner sig ofta lite korkad och dum. Varför hinner inte jag med i utvecklingen, varför är det just jag som inte har skaffat det ena eller andra?