När man säljer en bostad går det att få uppskov med att betala skatt på vinsten. Många har också begärt uppskov för att ha mer pengar att sätta in i ersättningsbostaden i stället för att ta banklån, eller för att få mer över. För detta har man fått betala en ränta, en slags skatt.
Under senare år har denna skatt varit högre än kostnaden för ett vanligt bolån. Nu ska riksdagen äntligen besluta om att uppskovsskatten ska slopas vid årsskiftet. Politikernas motiv är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. En del forskare menar att när skatten tas bort påverkas inte detta i någon högre grad. I stället nämns stämpelskatten vid köp som ett större hinder.
I så fall får man tillbaka inbetald vinstskatt. Samtidigt måste uppskovsskatten betalas för åren fram till och med i år.
Ska man då begära omprövning av tidigare deklarationer för att nu få uppskov? För så kan man ju göra, sex år bakåt i tiden, inräknat senaste deklarationen. Före årsskiftet kan omprövning göras för inkomståren 2014 – 2019.
Den som begärt omprövning av tidigare deklarationer och skattat av vinsten eller direkt har betalat vinstskatten i samband med sin försäljning kan fundera på detta. I så fall får man tillbaka inbetald vinstskatt. Samtidigt måste uppskovsskatten betalas för åren fram till och med i år. Därmed är detta mest intressant för dem som nyligen sålt. Ränta på skattekontot kan tillkomma.
Just för en pensionär med låg inkomst som inte får tillräckligt med bolån kan uppskov vara en nödvändig lösning vid bostadsbyte. Nu påverkar det dessutom inte den löpande ekonomin. Finns sparat kapital kan det ibland ändå vara klokt att betala in skatten när bostaden säljs. Det gäller den som är beroende av bostadstillägg. Bostadens värde i sig påverkar inte i inkomstprövningen, men det gör kapital. Tillgångar på mer än 100 000 kronor påverkar. Samtidigt är det viktigt att inte göra sig av med den handlingsfrihet som ett sparande ger.
